"Språk har hamnat högt på dagordningen"
TextANNA LARSDOTTER
Månadens intervju
Språkvetaren Patrik Hadenius har länge drömt om ett museum för språk i Stockholm. Nu ska det bli verklighet och Patrik är den som håller i trådarna.
Språk – finns det något så självklart, och samtidigt så märkvärdigt? Ljud som sätts samman i olika konstellationer och som gör att vi kan kommunicera med varandra på ett sofistikerat sätt? Små streck och böjar på ett papper som kan avkodas och öppna en hel värld.
Hur uppstod det en gång – och hur utvecklades det till de fler än 6000 språk som talas i världen i dag? Det är frågor som utan tvivel kommer att utforskas på Språkmuseet, den hommage till språk som snart blir verklighet i Stockholm. Initiativtagare och utredare är Patrik Hadenius, som bland annat har grundat Språktidningen, varit chefredaktör på Forskning & Framsteg och förlagschef på Norstedts.
TANKARNA PÅ EN fysisk plats där människor kan uppleva och beröras av språk har han burit med sig länge, men det skulle ta tid innan omvärlden var med honom.
– När jag först lade fram idén om ett museum för sex–sju år sedan, möttes jag av välvilja men knappast något jubel, säger han.
Idag är det annorlunda. Insikten om hur centralt ett gemensamt språk är för integration och för en fungerande demokrati är viktiga anledningar. Dessutom förs det en allt högljuddare debatt om engelskans inflytande, och hur det ska hanteras. Och inte minst finns det en oro för den minskade läsförståelsen. Många unga har idag svårt att ta sig igenom en komplex text och läser inte böcker.
– Språk har hamnat högt på dagordningen, och plötsligt var intresset för ett museum stort. Jag blev inbjuden till både kulturdepartementet och utbildningsdepartementet, säger Patrik Hadenius.
ATT ETT SPRÅKMUSEUM skulle lösa samhällets alla kommunikationsproblem är förstås inte troligt, däremot kan det visa hur betydelsefullt – och roligt – språk är.
– Många tror kanske inte att de är intresserade av språk, men när man väl tar upp ämnet så tycker de flesta att det är jättespännande. Man kan relatera till sitt eget liv och sin vardag, och kanske minnas uttryck och ord som en mormor eller morfar en gång använde, säger Patrik.
HURUVIDA DET ÄR VIKTIGT att vi svenskar förstår grannländernas språk är något som har debatterats under våren. Bör en dansk och en svensk framhärda på sina respektive modersmål när de möts, även om
