Upprorsman förvandlades till auktionskung

10 min läsning

TextARTUR SZULC

Henryk Bukowski

Den polske adelsmannen Henryk Bukowski kom 1864 till Sverige som politisk flykting. Sex år senare grundade han en konsthandel som med tiden växte till Nordens ledande auktionshus. Goda kontakter i Stockholms kulturkretsar liksom med hovet bidrog starkt till framgångarna.

En sensommardag 1864 stod Henryk Bukowski ensam på Stockholms södra järnvägsstation. Den främmande staden skrämde honom inte. Han vandrade ut genom portarna och hyste förtröstan om att allting skulle ordna sig. Sex år efter sin första promenad på Stockholms gator öppnade han en antikhandel som med tiden utvecklades till Nordens ledande auktionshus.

Henryk Bukowski föddes i januari 1839 i en polsk familj med adliga rötter som ägde ett medfaret gods utanför Kaunas i Litauen. Dessa trakter hamnade under rysk överhöghet efter samväldet Polen-Litauens delningar i slutet av 1700-talet. Hans uppväxt präglades av rysk dominans i skolan, men i hemmet bedrev modern Izabela undervisning i polska språket, polsk litteratur och historia. Fadern Adam, en pensionerad officer, ägnade sig åt jordbruk och tegelproduktion.

Precis som andra pojkar från godsägarklassen fick Henryk en god skolutbildning, och det var under tiden på ett läroverk norr om Kaunas som hans läslust och intresse för möbler, tavlor och vapen väcktes. Han började också att samla på knappar och sorterade dem efter användningsområde, material och antalet hål i knapparna.

Hösten 1858 började Henryk Bukowski läsa juridik vid Moskvas universitet, men studierna avslutades aldrig. Han engagerade sig i en studentförening som samlade på förbjuden polsk litteratur, och vars medlemmar även planerade att stjäla originalet till den första polska konstitutionen som hade antagits i maj 1792. Dokumentet förvarades på ett museum i Kreml. Personalen blev misstänksam när samma grupp studenter smög omkring, och polisen underrättades. I det läget tog Henryk en paus från sitt tredje studieår. Han återvände i augusti 1862 men hoppade av bara några månader före examen.

I januari 1863 hade en underjordisk polsk provisorisk regering förklarat krig mot Ryssland och upproret spred sig snabbt. Bukowski anslöt sig till polsk-litauiska frihetsstyrkor och medverkade i flera slag. Svårt sårad efter en sammandrabbning i juni gömde han sig på bondgårdar för att undkomma ryska sökpatruller.

När såren hade läkt återvände han till kampen, men förstod att upproret inte skulle lyckas.