TextÅKE STEINWALL
Norges nationaldag
För 200 år sedan tyckte en tidningsredaktör i Norge att landets då tio år gamla grundlagsdag den 17 maj borde uppmärksammas offentligt. Efter några års firande förbjöds dock arrangemanget av unionskungen Karl XIV Johan. Men med tiden utvecklades syttende mai till en av världens folkligaste nationaldagar.
Norge är ett gammalt land, men dess självständighet i modern tid är ung. När Sverige bröt sig ur Kalmarunionen på 1520-talet blev Norge en underordnad del av det danska riket. Det förhållandet bestod ända fram till Napoleonkrigens slut i början av 1800-talet. I och med att Danmark befann sig på den förlorande sidan såg norrmännen sin chans till frihet.
Den 17 maj 1814 undertecknades Norges nya grundlag. Det var en för sin tid mycket radikal författning, som bland annat hade hämtat inspiration från den amerikanska konstitutionen och den franska revolutionens liberala ideal.
Någon långvarig självständighet blev det dock inte den gången. Efter Napoleons nederlag i slaget vid Leipzig enade sig segrarmakterna om att belöna Sverige för landets medverkan i kriget, genom att låta Sverige ta över Norge från dess tidigare herre Danmark. Norrmännen som själva aldrig blev tillfrågade tog till vapen mot svenskarna, men besegrades efter ett kort krig sommaren 1814.
Under de påföljande förhandlingarna accepterade det norska Stortinget att Norge och Sverige förenades i en personalunion under den svenske kungen, som då ännu hette Karl XIII. I gengäld accepterade svenskarna Norges nya konstitution, sedan den hade kompletterats med tillägg gällande den svensk-norska unionen. Förhandlingarna och det korta kriget hade från svensk sida letts av kronprins Karl Johan, alltså Napoleons tidigare marskalk Jean Baptiste Bernadotte. Från 1818 blev han kung i den svensk-norska unionen, i Sverige med ordningstalet XIV.
I Norge, där han blev känd som Karl III Johan, gav han namn åt paradgatan Karl Johan i huvudstaden. Något riktigt harmoniskt förhållande till sina norska undersåtar fick han dock aldrig. Visserligen hade fredsavtalet, den så kallade Mosskonventionen från 1814, gett Norge rätt att behålla sin egen nystiftade grundlag. Men när norrmännen började att fira årsdagen av grundlagens undertecknande, den 17 maj, blev Karl Johan väldigt missnöjd.
Förslaget om att fira den 17 maj – syttende mai – som norsk nationaldag lades fram i Trondheimstidningen Adresseavisen inför tioårsjubileet av grund
