Mamas barnpsykolog malin bergström svarar:”vi har fastnat – vad ska vi göra?”

10 min läsning

En 2-åring som slåss, en 7-åring som är extremt långsam och en 3-åring som bara vill vara med sin enda bästis. Vad ska vi göra om våra barn och vi som föräldrar har ”fastnat” i ett beteende? Barnpsykologen Malin Bergström reder ut.

AV EMELIE LINDBLOM DALÉN OCH MALIN BERGSTRÖM FOTO ISTOCK, SHUTTERSTOCK (OBS! PERSONERNA PÅ BILDERNA HAR INGENTING MED ARTIKELN ATT GÖRA)

Psykolog Malin Bergström.

Vår 3-åring är beroende av sin kompis

När bästisen inte är på förskolan blir dotterns dag förstörd.

Hej! Min treåriga dotter har en bästa kompis på förskolan. De har en jättefin relation och leker varje dag när dom båda är där. Dottern pratar om bästa kompisen hela tiden hemma och brukar även leka lekar där hon involverar bästisen. Hon kan till exempel låtsas att en nalle är den bästa kompisen och hon pratar då med nallen som att den är bästisen, och sätter nallen vid matbordet bredvid henne eftersom bästisen ska vara med och äta.

Nu till problemet. När bästisen inte är på förskolan blir min dotters dag helt förstörd. Hon blir tyst, nedstämd och vill inte leka med något annat barn, samt håller sig för sig själv – hela dagen! Pedagogerna har pratat med oss föräldrar flera gånger om detta, och de ser det som ett problem utifrån att dottern blir så väldigt nedstämd. Pedagogerna försöker involvera vår dotter i lek med andra barn och uppmuntra till att vara med, men hon vill inte. Pedagogerna upplever även att vår dotter förhindrar bästisen från att leka med andra barn, då vår dotter blir arg och ledsen om bästisen vill gå iväg och leka med dom andra.

Hemma försöker vi prata med henne om detta och fråga henne varför hon inte vill leka med andra barn. Hon svarar bara att hon bara vill leka med bästisen och ingen annan. Vi försöker uppmuntra henne till att leka med andra barn och säga tex ”vad kul att det här barnet var med och lekte idag!” Men det verkar ge sparsam effekt. När vi var och handlade i helgen låtsades tex dottern att bästisen var med i affären och att hon höll (den osynliga) bästisen i handen.

Utan att hitta ett bättre ord känns det som att dottern är ”beroende” av sin bästis. Främst eftersom bästisen närvaro på förskolan är avgörande för om min dotter ska ha en bra dag eller inte. Det känns heller inte bra att hon verkar hindra bästisen från att leka med andra barn. Hur ska vi göra? Mvh /Kajsa

PSYKOLOGEN MALIN BE

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar