Sömnparalys är ett tillstånd mellan sömn och vakenhet. Sömnforskaren förklarar varför det sker och om det går att göra något åt det.
DE FLESTA UPPLEVER en sömnparalys någon gång i livet. Det berättar Christian Benedict, sömnforskare och docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
– Majoriteten får det enstaka gånger, det är inte lika vanligt att det är återkommande, säger han.
Sömnparalys kan uppstå hos en frisk person, eller vara en del av sjukdomar som narkolepsi och sömnapné. När vi sover går vi igenom olika stadier: lätt sömn, djup sömn och REM-sömn. Under REM-sömn, också kallat drömsömn, stänger hjärnan av många av våra muskler tillfälligt. Det är för att vi inte ska göra det vi drömmer om på riktigt.
– När man vaknar utifrån drömsömnen så kan det för vissa ta längre tid för den här muskelparalysen att släppa. Det medför att du inte kan röra på dig, men upplever att du är vaken. Hjärnan är dock mer komplex än så och olika delar av hjärnan vaknar i olika takt.
Ögonmusklerna stängs dock inte av. Därför kan en person under en sömnparalys ofta se sig omkring i rummet. Upplevelsen kan också späs på av hallucinationsliknande skeenden, som beror just på att hjärnan inte hunnit vakna helt.
– Under paralysen får man tillgång till en värld som ligger mellan vakenhet och sömn. Det kan leda till en blandning av verklighet, det som jag ser omkring mig, och saker som hjärnan bygger in i verkligheten som egentligen inte finns där. Exempelvis en person, ett ljud eller en stämning. Ofta byggs ett obehag av att inte kunna röra på sig.
En sömnparalys kan pågå i allt från några sekunder till flera minuter. Men det kan upplevas som längre tid av en del, medan andra kanske inte ens minns att de haft en paralys.
Christian Benedict är aktuell med boken Sov dig till ett bättre liv (Bonnier Fakta) där han tillägnat ett kapitel åt parasomnier, olika fenomen som kan ske under sömnen. Den stora frågan på forskningsfronten är varför parasomnier, som sö
