När johanna ändrade livsstil minskade vitiligon

3 min läsning

Det finns idag inget känt botemedel mot vitiligo, men Johanna Hector, 40 vägrar tro att kroppen attackerar sig själv utan anledning. Därför började hon testa egna åtgärder – och plötsligt försvann fläckarna under lång tid.

AV: NINA NYSTRÖM FOTO TT, PRIVAT

Johanna är yogalärare och lever oftast både hälsosamt och balanserat. Ändå slog kroppen bakut.

De första vita fläckarna dök upp 2018, under smekmånaden i Mexico. Till synes från ingenstans spred de sig först över ansiktet, sedan på några andra ställen på kroppen. Först trodde Johanna att det var svamp, men hemma i Sverige konstaterade en hudläkare krasst att det utan tvekan var vitiligo: ”Det är inget allvarligt, det är bara ditt utseende”.

Bemötandet fick Johanna att känna sig ytlig och förminskad i sin känsla, så hon sökte sig vidare. Hon upplevde bättre mottagande men alla gav de samma svar: Att man inte vet så mycket om sjukdomen och att det inte finns något känt botemedel. I två år experimenterade hon med de krämer som läkarna sa möjligen kunde hjälpa, men utan resultat.

I början tyckte hon att det var jobbigt och sminkade gärna över fläckarna, men så småningom landade hon i en acceptans och lärde sig vara bekväm även utan smink.

– Jag var jätteobekväm första gången jag visade mig utan smink på sociala medier, men det var också ett fängelse att inte kunna göra det. Jag lever ett aktivt liv, ofta utan smink.

– Det är fantastiskt om man genuint känner att man inte bryr sig det minsta om hur man ser ut. Men det finns många människor som ändå gör det, och då behöver vi tillåtas att vara ledsna. Om vi skyndar för snabbt till att det är bra utan att ha processat vår skam, sorg och frustration riskerar vi att skapa ännu mer trauma och stress.

Sakta förlikade hon sig med tanken på att hon nog skulle behöva leva med det här, men nöjde sig ändå inte riktigt med förklaringarna hon fick. Därför gick hon grundligt igenom den forskning som fanns, men med fokus på andra orsaker och verktyg än vad sjukvården baserade sig på.

– Jag tror inte att min kropp är så ointelligent att den attackerar sig själv. Det är något annat den vill säga, en signal om att något inte står rätt till och jag vill gärna hjälpa kroppen lösa det.

När vitiligon bröt ut första gången hade hon under de senaste åren fött två barn och samtidigt jobbat väldigt intensivt. Hon hade dessutom precis ätit tre kurer antibiotika på rad, vilket var droppen för kroppen. När Johanna lät göra en mer djupgående analys på sin tarmflo

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar