Ljud som kan ge ”hjärnorgasm”

Individer som upplever skön effekt av ASMR tenderar att ha hög empatisk förmåga och stor “öppenhet för upplevelser” jämfört med individer som inte gör det. Vilket indikerar att personlighet påverkar hur mottaglig man är.

ASMR-klippen består av ljud som försiktigt skrapande, svepande, frasande eller prasslande, eller mjukt rytmiskt trummande mot olika underlag, ofta i sällskap av en mjukt viskande röst.

En del förstår inte alls tjusningen, medan andra påverkas starkt av ljuden och får en upplevelse som kallas ”hjärnorgasm”. Upplevelsen beskrivs som en kittlande känsla som börjar uppe på hjässan och sprider sig ner mot nacken och axlarna. Det kan påminna om den behagliga känslan som uppstår när någon pillar med ens hår.

Känslan kommer ofta snabbt och efteråt blir man mer avslappnad, har lättare att hantera stress och somnar snabbare. Det har alltså många likheter med en vanlig orgasm. Men ASMR är sällan förknippat med sex, utan används som mental nedvarvning och avkoppling.

Även om ASMR trendat de senaste åren är fenomenet i sig inte nytt. Begreppet som står för Autonomous Sensory Meridian Response skapades för tio år sedan. Varför vi reagerar olika på ljuden, och vad som händer vet man inte ännu.

India Morrison forskar om känslomässiga och sociala aspekter av beröring och smärta vid Linköpings Universitet. I ett av sina forskningsprojekt vill hon nu kartlägga de kroppsliga upplevelserna av ASMR. Men hon är också nyfiken på att få veta mer om huruvida ASMR kan spegla något lite mer generellt om hur hjärnan fungerar. Särskilt när det gäller intima, sociala relationer.

Gemensamt för de ljud som triggar ASMR är nämligen att man måste vara nära för