Se upp för toppar och dalar: så får du stabilare blodsocker

5 min läsning

Ett stabilare blodsocker kan ge bättre hälsa, då allt för kraftiga blodsockertoppar sliter på kroppen. Men hur fungerar det egentligen – och vad kan vi göra för att hjälpa till? Det ska vi ta reda på, här i blodsockerskolan.

AV BIRGITTA LINDVALL WIIK FOTO: PRIVAT & TT

Blodsockret höjs när vi äter, en naturlig process som handlar om att vi ska få i oss den energi vi behöver. Och kroppen prioriterar socker som bränsle och energikälla.

Äter vi en måltid med stor del snabba kolhydrater får vi en snabb energikick, som följs av dåsighet och sug efter socker. Det här är ingen fara om det händer ibland. Men om berg- och dalbanan upprepas hela tiden, och blir ett mönster, riskerar vi att slita ut mekanismerna.

– Blodsockertopparna driver insulinproduktionen, men insulinkänsligheten minskar, och kroppen svarar med att pumpa ut mer insulin. Insulin-okänsligheten ökar blodsockervärdena. Låggradig inflammation, stress, sömnbrist, brist på motion, för lite muskelmassa och viss medicinering kan också leda till blodsockertoppar, berättar diabetesprofessorn Kerstin Brismar.

Att ständigt gå omkring med högre blodsocker betyder inte nödvändigtvis att du kommer att drabbas av diabetes typ 2. Alla har inte den benägenheten, men det är ändå skadligt med ständigt höga blodsockervärden. Det ger exempelvis en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Efter att vi ätit bryter kroppen ner kolhydraterna i maten till glukos som ska fungera som bränsle i kroppens celler. För den överföringen krävs hormonet insulin, som har till uppgift att transportera in glukosen i cellerna. Våra muskler står för 70 procent av blodsockerupptaget.

Vid en viss blodsockernivå går signaler till bukspottkörteln att frisätta det insulin som behövs. Höga och återkommande blodsockertoppar under lång tid kan trötta ut den här funktionen och leda till minskad insulinkänslighet. Resultatet blir ständigt högre blodsocker och insulinresistens med höga insulinnivåer i blodet – ett tillstånd som brukar kallas prediabetes.

– Levern har alltid ett sockerskafferi. Vid insulinresistens så ökar sockerproduktionen från levern både i fasta och vid måltid. Detta sker när vi överdoserar med socker varje dag. Leverns sockerförråd kommer då att börja läcka.

Den bästa energin kommer från bra kolhydrater, exempelvis fullkornsbröd och frukt och grönt, som innehåller rikligt med fibrer, fröer och fullkorn. Det här minskar upptag av socker till blodet och därmed insulinproduktionen.

Tarmens sämre bakterier älskar också socker och mat

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar