Annika kan inte sluta vara otrogen:– känslorna är lika starka nu

5 min läsning

Hon är gift, men erotiken har upphört därhemma. M-magasin har träffat Annika, 70-plus, vars senaste affär höll på att ta kål på henne. Ändå fortsätter hon att bedra. – Mitt liv blir för mycket vardag annars, säger hon.

Av Marianne Westerlund Foto Getty Images

– Jag behöver ha ett hemligt liv, vid sidan av mat, tvätt, fix i trädgården, säger Annika.

● Egentligen borde Annika, som vi kan kalla henne, vara nöjd med livet. Åtminstone om man ser till det rent yttre. Hon bor i ett välmående område i södra Sverige, ekonomin är god, hon är frisk och rask och ser för sina 70-plus oförskämt bra ut.

Och inte minst har hon en man därhemma som gör allt för henne.

Men det räcker inte. Har aldrig räckt.

Ända sedan studietiden i Lund har Annika haft ett hemligt liv vid sidan av det traditionella, alltid varit på jakt efter passion, efter att ”kunna sjunka in i ett känslomässigt rus där alla spärrar släpper”. Men det är inte bara den sexuella biten hon är ute efter.

Själva smusslandet och smygandet i att ha en hemlig älskare vid sidan av lockar nästan lika mycket. Hade hon varit öppen om sin otrohet, hade den förmodligen aldrig inträffat eftersom laddningen den bygger på hade försvunnit.

– Generellt ses ju otrohet som det största sveket i en relation, men stämmer det verkligen, frågar hon. Är inte det en ganska trångsynt tanke som bygger på en romantisk föreställning om att en enda person ska kunna tillfredsställa alla ens behov? För mig är det en omöjlighet. Jag behöver den där kittlingen i vardagen som ger en kontrast till det innötta och vanda. Ett hemligt liv.

– Naturligtvis är det en trygghet att bo tillsammans och dela allt, fortsätter hon, men det blir också slentrian. Mat, tvätt, fix i trädgården … Varför ska livet vara så förutsägbart och bara lunka på? Jag måste ha spänning, spränga gränserna.

Vi träffas på en hemlig plats medan Annika berättar. Egentligen vill hon vara helt öppen med sin historia, men tvekar. Ämnet är känsligt, inte som i Frankrike där relationer vid sidan av närapå hör till vardagen.

Vi svenskar, menar hon, eftersträvar frihet på så många andra områden i våra parrelationer, varför ska just det sexuella begäret tyglas? Det är en kraft vi borde bejaka, inte försöka kontrollera. Att ge sig hän i ett champagnerus tillsammans med någon som begär din kropp lika mycket som du begär den personens, är en upplevelse s


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar