Den 4 november är det alla helgons dag och ljusen trängs på landets kyrkogårdar. Vi tänker extra på dem vi mist och som inte finns med oss längre. Bodil Malmstens Tänd ett ljus för moster Lillie är en favoritdikt som vi tycker om att läsa när mörkret faller, och vi vill minnas dem vi saknar.
Vi som lever Är bara de döda på semester Nån sorts sommargäster Så Ta ett bloss för moster Lillie Ett halsbloss & ett glas rött Ett bloss för moster Lillie för moster Lillie har dött Hon gick bort i strumpor med sömmar & odödliga rock’n’rolldrömmar Hon gick bort till någonstans – Somewhere för att det fanns En korsning med inbromsningsspår i Ifrån West Side Story Så Sätt dig på hennes gravsten & dingla med dina smalben Minns skymten av hennes lår När du var tretton år Hon hatade regler & tjat & ord som hata & hat Så Ta ett bloss för moster Lillie Lucky Strike & ett stort glas rött Ett halsbloss för moster Lillie för lyckliga Lillie har dött Hon gick bort i vingliga klackar I slippriga uppförsbackar Hon sa hon var fyrtitvå Sånt ändrar man inte på Så Fimpa på hennes årtal Låt Waits hålla hennes bårtal & låt henne gå när hon går Till Singapore & minns alla bloss hon gav & aska på hennes grav På Alla helgons dag Så Ta ett bloss för moster Lillie Ett djupt bloss – ett fullt glas rött & skåla för Lucky Lillie som gått nånstans & dött & minns hennes slitsade kjol Parfymerna mysk kaprifol & ringen från Samarkand & svarta behåband Minns bourbon & billigt vin Minns doften av bränd bensin & minns alla bloss hon gav & dansa på hennes grav På Alla hjärtans dag Så Ta ett bloss för moster Lillie låt glöden inte dö Ett svidande halsbloss Lucky Strike För att hon måste dö Hon gick bort med sin walkman på Dit icke hon går att nå Hon tog sitt Downtown Train Till Prince i Purple Rain
GÅ OCH SE NÅGOT MÖRKT STÄLLDE SIG VID VÅRA SINNENS FEM TRÖSKLAR UTAN ATT GÅ ÖVER DEM BONNIER KONSTHALL, STOCKHOLM
Konstnärerna Tilda Lovell och Sara-Vide Ericson ställer ut sina verk i en gemensam utställning på Bonnier konsthall. Dunkla skogar, torra landskap, knastrig sand under skorna. Rummen i konsthallen förmedlar olika saker, men konstnärernas verk samsas på ett sätt som kanske inte till en början tycks självklart.
Sara-Vide Ericson arbetar med måleri – kroppar, kvinnor, kraft, hud. ”Måleri som bottnar i personliga oc
