För att få svaret behöver vi bege oss över Atlanten med de holländska immigranterna på 1600-talet, vidare ner i första världskrigets skyttegravar för att till slut landa i handen på en Oscarsvinnande skådis.
TEXT, RECEPT, STYLING OCH FOTO ÅSA SWANBERG
Det är skillnad på munkar och munkar. Och då pratar vi inte om de troende männen som bor i kloster, utan om bakverket. Det som vi i Sverige kallar munkar är i regel runda bullar fyllda med äppelmos eller vaniljkräm medan man i USA, munkens förlovade land, lika ofta gör dem runda med hål i, glaserar dem i allsköns färger, beströr dem med strössel och kallar dem donuts (eller doughnuts). Båda bakverken är dock friterade och de har en gemensam historia som involverar allt från nordamerikansk ursprungsbefolkning, holländska immigranter och första världskriget till en driftig rysk flykting, en tysk soldat, Oscarvinnande skådespelaren Jack Lemmon och världsutställningen i Chicago 1934. Vi börjar från början.
Från oljekakor till degnötter
Munkar har funnit så länge att arkeologer tror sig ha hittat fossila bitar av vad som ser ut som munkar i förhistoriska nordamerikanska bosättningar. Söta, friterade degar ska också ha ätits av de gamla romarna och grekerna, men det är först på 1600- och 1700-talet, då holländska invandrare anlände till New York, som munkens historia tog fart på allvar. De holländska immigranterna hade nämligen med sig stekta degbollar som de kallade ”olie koeken”, alltså ”oljekakor”. För att komma runt problemet med att degen i mitten av bollen kokade långsammare än resten av bullen ploppade de in en frukt eller nöt i mitten. Ungefär hundra år senare beskrev författaren Washington Irving dessa degbollar i boken ”From the beginning of the world to the end of the dutch dynasty” och gissa vad han kallade dem? Exakt. Deg + nöt = doughnuts.
Hålets historia
Själva hålet fick donutsen först i början av 1900-talet, och detta tack vare en amerikansk sjöman vid namn Hanson Gregory. Han sägs ha stuckit hål i mitten av bullen för att kunna sätta den på en eker på skeppshjulet under en storm. Fiffigt – om det nu var så det gick till. Hur hålet än uppstod så var det en viktig innovation i USA där man gillar stora grejer, för nu kunde man göra donutsen större utan att de blev degiga i mitten. Och det utan att behöva stoppa in onödigheter som nötter och frukt.
Den första munkmaskinen
Under första världskriget blev donuts en viktig del av livet i skyttegravarna. Kvinnliga
