HITTA LINJEN. KLURA UT HÅLET. TRÄ UTSLAGET ÖVER DEN VÄNSTRA BUNKERN. NJUT. VÄLDESIGNADE HÅL ÄR EN OMISTLIG DEL AV SPELET. NÅGOT SOM MÅSTE UTFORSKAS.
Av Tomas Hagfeldt
tiltje är navigatörens mardröm.
Inget händer. Inget att ta sikte mot, alldeles stilla och helt utan möjlighet att styra, inget beslut att fatta ute på en stilla ocean.
▶ Vackert – men trist.
▶ Som en golfrunda skulle kunna vara. Lång och händelsefattig. Utförd, inte spelad, på en golfana utan hinder, såväl yttre som inre. Skapad för dem som vill undvika misslyckande och konsekvenser.
▶ Där inget vägval finns att göra.
På ett markområde där jorden är platt och tillrättalagd av krattor, rakor och vältar med pedantisk precision. Där fairways är lika breda som långa och ledande till en lika platt green där flaggan vilar mot pinnen under vindstilla, gynnsamma förhållanden. Där bunkrar, vatten, dikeskanter, hängande björkgrenar, torvor, nedslagsmärken, ruff och fallande puttlinjer saknas.
Plötsligt känns det enkelt att slå en golfboll, alltid liggande stilla i träffögonblicket.
Ingen risk att ta – men ingen belöning att få.
Siffrorna på scorekortet är sannolikt låga – men vad har det egentligen för betydelse?
Frågan leder till fler frågor om spelet golf som vi alla av både olika och gemensamma anledningar har fängslats av.
Vad är det egentligen vi vill? Varför vill vi utsätta oss för risker? Vad har vi förresten att förlora?
Varför vill vi ibland se bollen studsa mot någonting vi inte riktigt visste fanns där borta intill den djupa bunkern som någon med strategiskt sinne placerat just på den platsen, på ett perfekt utmätt avstånd, strax intill en lätt sluttning, från vänster till höger med en nedklippt bunkerkantsruff som just idag inte stoppar den rullande bollen på dess väg att bestraffa och skapa rättvisa, orättvisa eller vad den drabbade väljer att kalla det.
Vi tacklar bekymren på våra egna sätt. Men det händer något. Spelet lever. Vi vill förlora, vi vill vinna. Vi vill ta risker och vi vill belönas.
”Om jag slår nio av tio bollar med en mulåsnas precision, och sedan slår den tionde med en gudabenådad bollflykt – då vill jag spela igen.”
Liknande citat har sagts av många sedan spelet en gång uppfanns.
När blev orden ”risk och belöning” ett begrepp inom golfen? När förstod golfaren nöjet och behovet av att skapa hinder och strategi
