På den majestätiska halvön Bygdøy, längst in i Oslofjorden, lät kung Oscar I resa ett lustslott i nygotisk stil. Vackra Oscarshall blev inte bara ett kungligt residens – slottet blev även en symbol för Norges kulturella identitet.
Text GUNILLA VON PLATEN Foto PER MYREHED
NORGE
Under en segeltur med sin far och sina bröder på dåvarande Kristianiafjorden sommaren 1847 lär prins Oscar – den blivande kung Oscar II – ha uttryckt sin fascination över det ännu orörda och dramatiska landskapet på Ladegaardsøen, den nuvarande halvön Bygdøy i Oslo. Högt uppe på ett bergskrön såg de ett tillfälligt och kulissartat lusthus nära branten, och det sägs ha varit då som hans far Oscar I, kung av Sverige och Norge, beslöt att det skulle bli platsen för det sommarpalats som han ville bygga i närheten av Kristiania. Större delen av Bygdøy hade tidigare köpts av kungens far Karl XIV Johan som sommaregendom, men också med en tanke om att det skulle bli en lustpark för Kristianiaborna, som en motsvarighet till Djurgården i Stockholm.
PLATSEN STÄMDE VÄL in med tidens romantiska ideal. I England hade nygotiken växt fram under 1700-talet, och man svärmade för medeltiden och läste historiska romaner och poesi om ridderlighet. Individens känslor gavs större utrymme än förnuftet. Inom arkitekturen förekom en reaktion mot den strängare klassicismen. En byggnad skulle vara mer än sina vackra proportioner, den skulle också väcka tankar hos betraktaren. Liknande tankar förekom även inom konsten – en konstnär ska inte bara måla det han ser framför sig, utan också det han ser inom sig, som den tyske landskapsmålaren Caspar David Friedrich uttryckte det. Det otuktade landskapet var en passande inramning, och intresset för gotiken sträckte sig även till de medeltida arbetsformerna med skrån och gillen.
LUSTSLOTTET BYGGDES 1847–1852 under ledning av den danske arkitekten Johan Henrik Nebelong, som åren innan hade bistått kollegan Hans von Linstow med inredningen av det kungliga slottet i Kristiania. Kungen och drottning Josefina var båda intresserade av konst och engagerade sig i projektet. De ville främja norsk konst och konsthantverk och bekostade själva byggnationen. Nebelong fick ansvaret för hela projektet och hade ritat byggnaden, interiörerna och de flesta möblerna, men även parken med underordnade byggnader. Han
