På 300 år har en femtedel av världens våtmarker försvunnit. Bara i Sverige har nära hälften gått förlorade.
Anna Liljemalm
Natur
LÄNGE STÄMPLADES våtmarker som blöta, besvärliga och otillgängliga. I dag vet vi att de är artrika och därför mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Våtmarker fungerar också som vattenmagasin, vilket är positivt vid torka och bränder. I många fall lagrar våtmarkerna kol.
I en ny studie i Nature slår forskare fast att 21 procent av världens naturliga våtmarker har försvunnit mellan åren 1700 och 2020. Totalt handlar det om 3,4 miljoner kvadratkilometer våtmark som har gått förlorade. Det motsvarar ett område lika stort som Indien.
Minskningen av våtmarker har varit störst i USA, Kina, Indien, Ryssland och Indonesien. Tillsammans står de fem länderna för 40 procent av den globala förlusten.
– De senaste hundra åren har människors åsikter om våtmarker gått från negativa till positiva. Vi hoppas att våra resultat ska hjälpa till vid utformningen av globala strategier och mål för våtmarksskydd och restaurering, säger Etienne Fluet-Chouinard, som är studiens huvudförfattare och forskare vid Stanford university i USA.
Tidigare studier har uppskattat nettoförlusten av våtmarker till mellan 28 och 87 procent. Det är mycket mer än de 21 procent som redovisas i den nya studien.
– Tidigare globala uppskattningar överskattade sannolikt förluster av våtmarker eftersom man utgick från data från regioner med hög förlust, utan att väga in de stora återstående våtmarkerna i exempelvis norra Kanada, sibiriska låglandet och Amazonas, säger Etienne Fluet-Chouinard.
Forskarna slår dock fast att de
