En trädgård fylld av gåvor och ärvda växter blir som en minnesbank. Det kan vara allt från barndomens löjtnantshjärtan och mormors rödorange studentnejlikor till en systers härligt solgula irisar.
TEXT KARIN EHRENBERG FOTO KARIN WILDHEIM
Vad vore en trädgård utan de kära, pålitliga och trofasta växterna, de som väcker minnen och hänger med i både vått och torrt. Att bevara och låta gamla sorters perenner leva vidare är värdefullt och en viktig del av vårt gröna kulturarv. De växter som överlever länge i en trädgård och är lätta att dela och anpassa till de flesta trädgårdar kallas ibland för torpar- eller mormorsväxter. En annan benämning är arveväxter, just eftersom de kan ges bort eller ärvas från tidigare trädgårdsägare. Mia Westeborn, som odlar perenner på Eriksgård i Tvååker utanför Varberg, har en förkärlek för denna typ av pålitliga perenner och har alltid ett urval av lättskötta och långlivade växter i sin plantskola.
– Man talar ju ibland om mormorsväxter och det uttrycket använder jag ofta när jag ska sälja in växter till den yngre generationen, alltså de som nyligen blivit med trädgård. Det brukar gå hem som en slags trygghetsstämpel. Annars är ju ordet pålitlig något som känns bra och som jag tycker skulle kunna funka som en märkning på denna typ av växter, säger Mia.
För Mia är bra arveväxter de som är stabila, tar för sig och klarar olika väderförhållanden. Hon tycker att de ska vara tåliga och inte kräva för mycket omsorg. För en perennodlare som tidigare arbetat som florist är riklig blomning också betydelsefull; det ska gå bra att plocka maffiga buketter men ändå ha blommor kvar i rabatten.
Något att tänka på när man vill bygga upp en rabatt eller flyttar till en plats där det inte finns så mycket växtlighet är att använda arveväxter som en stabil stomme i en plantering. De kan gärna få återkomma i större sjok eller fungera som sällskap till lite känsligare och vekare sorter. Våga fråga grannar eller andra som har stora bestånd av till exempel höstaster, daglilja, bolltistel, akleja eller jätteprästkrage om de kan tänka sig att dela sina plantor.
Mia tipsar även om hur gamla, pålitliga växter blir mer intressanta om de kombineras på nya sätt. Många arveväxter gör sig fint tillsammans med prydnadsgräs. Som
