Trädgårdsmästaren genom tiderna

Ogräsrenserskor, blomsterbönder & trädgårdsdesigners

Så länge vi har funnits har vi människor hållit på med växtlighet. Både vild och domesticerad. Mer eller mindre poetiskt och sagolikt, eller för att förstå andlig balans i universum. Makt, hierarkier och politik har basunerats ut genom tuktad grönska. Demokrati och inte minst kvinnors roll i samhället är djupt rotat och sammanvuxet med odling.

Ingen kan veta när den första trädgården skapades. Bara att de har skapats i alla former som är mänskligt möjliga och med vitt skilda syften. I boken Garden history av Tom Turner står det att människor började hägna in områden utomhus för minst tiotusen år sedan. Murar av pinnar och sten för att hålla ute vilda djur och andra bestar från grottan, så att familjen fridfullt kunde njuta av den neolitiska solnedgången.

Författaren tillägger att den första njutningsträdgården ”alla gånger var skapad av en kvinna”.

Trädgårdsmästeriet har många uttryck, hemmavid och som profession, med lägre eller högre utbildning, eller som autodidakt. Det tog i alla fall tid för kvinnor att ta plats i branschen dominerad av berömda män. Ogräsrenserskor jobbade enligt utsago med kvicka fingrar i handskar med stålförsedda fingertoppar vid Hampton Court Palace i London runt förrförra sekelskiftet. Då hade Sverige trädgårdskullorna som rensade ogräs på tobaksodlingarna runt Stockholm och sedan i villa- och handelsträdgårdar och på kyrkogårdarna. Boel Nordgren och Inger Olausson har i boken Trädgårdsmästarinnor dokumenterat hundra års kamp för jämställda trädgårdsutbildningar. Det var exempelvis först 1902 som den första kvinnan utexaminerades från trädgårdsskolan i Alnarp. I vår tid är blomsterbonden bakom slow flowers-rörelsen, som startade i USA för ett tiotal år sedan, en kvinna.

Dagens skapare av trädgård har en brokig skara föregångare. Nunnor och munkar, bönder, kungligheter och adel, militärer och arkitekter,