Bland kål & vallmo

Man behöver inte mycket pengar – eller ens ett eget hus – för att odla sin egen mat och skapa en underbar, blommande trädgård. Det är Maja Larsson, Declan Clarke och deras barn Karla och Maj-Britt ett strålande exempel på. Men det kräver en hel del arbete, mycket fantasi och en blick för det sköna.

Att stiga in i deras trädgård är som att komma till en sagovärld. Besökarna möts av ett hav av blommor, svällande kålhuvuden och färgglada cirkusvagnar. Här har designinspirationen hämtats från Elsa Beskows lilla, lilla gumma, Astrid Lindgrens Pippi och Tolkiens hobbitar.

Rabatterna svämmar över av färgstarka zinnior, livskraftiga ringblommor, maffiga solrosor, elegant nickande dahlior, rosenskärasvävande på höga stänglar, rikblommande lejongap, robusta stockrosoroch vallmornassidentunna kronblad.

Det är en milsvid skillnad mot när Maja och Declan flyttade in i det hyrda torpet en höstdag för 14 år sedan. Stugan var rar men såg lite ensam ut, där den låg till synes utslängd mitt på en åker med den småländska granskogen som fond.

– Vi gick ut hårt och gjorde i ordning hela odlingsytan redan våren innan Karla föddes, berättar Maja.

Sedan dess lägger familjen varje höst ett tjockt lager ensilage (djurfoderväxter som får jäsa inplastade i vita balar) på sina bäddar. Ensilaget, och en hel massa kogödsel, får de av sin hyresvärd, som odlar vall (grödor som ska bli djurfoder) intill torpet. De balar som har råkat jäsa fel dumpas vid tomtgränsen, och blir alltså gratis för familjen att använda i odlingarna.

– När våren kommer är det tjocka täcket nästan helt nerbrutet. Jorden har bara blivit bättre och bättre, säger Maja.

Och det växer så det knakar! Förutom

➙ att vara självförsörjande på grönsaker under säsongen kan de om hösten proppa jordkällaren full.

– Därinne håller sig potatis, morötter, kålhuvuden, rödbetor, lökoch dahliaknölarfint kalla vintrar. Är det fuktigt går det sämre. Jordkällaren är otroligt värdefull eftersom vi har dåligt med frysmöjligheter. En del syrar jag också, säger Maja.

På småländska höglandet råder växtzon 5, alltså samma förhållanden som bland annat Norrlandskusten har. Det är bistra vintrar med tuffa nordanvin