Knäck gödselgåtan

Vad är gödsel?

Gödseltillverkare kan verkligen konsten att få gödsel att verka komplicerat. Grundämnesförkortningar, ledningstal och specialblandningar för tomater, pelargoner, örter och så vidare kan göra vem som helst förvirrad. Men så svårt behöver det faktiskt inte vara. För det mesta klarar man sig med stallgödsel och kompost, samt hönsgödsel som ger en snabb skjuts till plantor som ser klena ut – och kanske benmjöl att lägga på lökväxterna om hösten.

En enkel grundregel är att alltid tänka på av vilken eller vilka anledningar man odlar en särskild växt. Är det blommorna, frukterna eller bladen som är det viktigaste? Olika näringsämnen är nämligen bra för olika saker.

Kväve gynnar växtens gröna delar, det vill säga blad och nya skott. Fosfor uppmuntrar växten att sätta knoppar som slår ut till blommor och sedan bildar frukter. Kalium ökar sockerinnehållet i växten. Sockerinnehållet är viktigt av ett par anledningar. Det mest uppenbara är att ett högt sockerinnehåll hos frukt och bär ger söta och goda frukter. Men sockret fungerar också som växternas glykol och hjälper dem att övervintra. Mycket kväve ger motsatt effekt. Skotten växer fort, blir fulla med vätska och fryser lättare om man kvävegödslar för sent på säsongen. Man kan alltså hjälpa känsliga växter att klara en kall vinter genom att vara sparsam med kväverika gödselmedel. Men att välja rätt plats i trädgården är viktigare för växtens möjligheter att övervintra.

Naturgödsel kontra konstgödsel

Man brukar dela in gödselmedel i två grupper, organiska och oorganiska. Oorganisk gödsel kallas också för handelsgödsel eller konstgödsel. Den innehåller samma näringsämnen som organiska gödselmedel men är framställd på kemisk väg. En fördel med handelsgödsel är att man kan framställa gödselpreparat med just den sammansättning av näringsämnen som en viss växt behöver. Men så exakta värden har man i stort sett aldrig behov av i den egna trädgården, och de organiska gödselmedlens olika sammansättningar täcker