Gunilla formar i grönt

8 min läsning

Häckar och raka linjer sätter ton på Gunillas trädgård, där vackra blad i olika gröna nyanser skänker lugn och skön lummighet.

TEXT ÅSA LANGEFORS FOTO JOSEFIN WIDELL HULTGREN ILLUSTRATION IANN EKLUND TINBÄCK

Ett silverpäron markerar gräns mot gräsmattan. Under det täcks marken av silverbladig stor kattfot och ett par ruggar blåtåtel. I rabatten står två klot havtorn med en rugge glansmiskantus mellan sig.

Häckar. Vilket underskattat element för att skapa form, spänning och struktur i en trädgård. De används för att skärma av, stänga ute, markera gränser och skapa rum.

Gunilla Ekblad använder häckar av bok, liguster och buxbom för att skapa höjd och väggar, få till skärpa med raka linjer och dra gränser även inne i trädgården. Innanför Gunillas häckar göms rum: små skapelser med egna möblemang, egna rabatter, egna golv, eget liv och egen karaktär.

När man först kommer in i familjen Ekblads trädgård, genom en entré av två röda stolpar och två japanska rönnar ’Carmencita’, möts man dock av mjuka, rundade former på gångar och rabatter. Några skuggrabatter med ormbunkar, funkia, bambu och formklippta klot av buxbom ger en lummig, skönt grön känsla. Den mörkt rödblommande blodtoppen fångar upp rönnarnas röda grenverk.

– Framsidan har vi inte gjort så mycket med, säger Gunilla. Den anlade jag för runt tjugo år sedan och då blev det mer runda former. Men här vill jag göra om – jag är inte helt nöjd med det. Det är baksidan som är själva trädgården.

Och kanske börjar den ”riktiga” trädgården när man passerar den första bokhäcksdelen, efter studsmattan. Här tar ytterligare en ormbunksrabatt vid, och trampstenar i gräset visar vägen bortom husgaveln. En betongsten med inskriptionen ”Garden” ger också en tydlig fingervisning.

Längs gaveln löper ett trädäck med matplats, och på andra sidan gångens trampstenar välkomnar en magnifik, flerstammig bok, som leder besökaren vidare till baksidan. Där är det häckarna som genast fångar blicken och väcker nyfikenhet och viss förundran.

Den majestätiska, flerstammiga boken stod här när Gunilla och maken Martin flyttade in 1998, och den hade säkert redan då en del år på nacken. Annars fanns här bara gräsmatta – omgiven av några buskar och ett grönt stålstaket, som markerade gränsen in mot grannen.

Så hur förvandlas en vanlig villaträdgård med 1970-talsvibbar till en väldesignad, grön installation med inbjudande sittplatser, skön atmos


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar