Det är dags att väcka dahliaknölarna till liv och planera för sommarens primadonna i rabatten. Inspireras av Anett Dynesius som har rum för oändligt många sorter – fluffiga vita, ljuvligt guldskimrande, dramatiskt nattsvarta och så förstås mormors små citrongula!
TEXT KARIN EHRENBERG FOTO KARIN WILDHEIM
Ide stora odlingslådorna som fyller trädgården på baksidan av huset i Älvängen utanför Göteborg blommar det i en underbart generös färgpalett. Det är dahlior så långt ögat når. Höga, låga, fransiga, små täta bollar och några stora som tallrikar. Men sommaren 2023 började dahliaodlingen i skräck. Anett hade satsat på extra många nya sorter och när arbetet med att få ner alla knölarna i jorden äntligen var klart vaknade hon en morgon och upptäckte att nästan allt var uppgrävt och utspritt runt i trädgården. Grävlingen hade varit framme och röjt runt. De 450 plantorna hade reducerats till 330 efter grävlingens framfart.
– Jag tror att det beror på den extrema torkan, den var säkert ute på jakt efter mask och hittade mina odlingslådor. Men jag vet att de har ett känsligt luktsinne, därför dränkte jag bomullstussar med parfym och satte ut i odlingarna varje kväll under några veckor. Det gjorde susen, berättar Anett.
Det började i uppförsbacke och fortsatte med först torka och sedan massor av regn. Ingen optimal sommar för dahlior som älskar sol, värme och en lagom dos av vatten och näring. Men en vacker dag som denna märks inget av detta; i lådorna pågår blomningen för fullt.
INTRESSET FÖR DAHLIOR började när Anetts mormor dog. Eller så här var det: Först tog hennes mamma hand om alla knölar som mormor lämnade efter sig, men efter några odlingssäsonger fanns bara ”mormors gula” kvar. Då tog Anett över och på den vägen är det.
– Det är en sådan där lättodlad gammal sort som överlever det mesta och är enkel att både övervintra och dela. Jag började inse att det är så himla kul med dahlior, jag gillar att ta hand om dem och det är spännande att ta upp knölarna på hösten och se hur de har utvecklats under sommaren, säger hon.
Det lustiga är att just de här gamla pålitliga sorterna, så kallade husmorsdahlior, ofta gula, röda eller starkt ceriserosa inte är så populära. Det kanske inte känns tillräckligt exotiska och under senare år har det kommit så otroligt många nya spännande sorter att välja på.
– När jag var ung var det töntstämpel att vara intresserad av odling. Nu upplever
