Hemma

Där i nattmörkret stod Helge. Santos kastade sig ut förbi Ingrid, och ett ögonblick trodde hon att han skulle flyga på hennes hyresvärd. När hon efter ett par sekunder återvann fattningen önskade hon

Kerstin tittade på klockan. Fem över åtta. Det var definitivt dags att åka hem och packa. Hon stängde av datorn och sköt in skrivbordsstolen hon suttit på sedan klockan åtta i morse. De flesta av henn

Flera signaler gick fram innan Micke äntligen svarade. När Ingrid hörde hans djupa röst i luren brast någonting inom henne. Hulkande förklarade hon vad som hänt, och hon överväldigades av tacksamhet d

Det var en sån där kväll då sjön låg stilla som ett blankt mynt. Luften var tung av solvarm barrskog och fuktigt gräs. Jag hade gått ner till bryggan som jag brukade. Den låg undangömd längst inne i v

● Tänk dig att du har haft en sommarstuga i väldigt många år. Att du har dina kantarellställen, dina liljekonvaljplatser, din klipphäll där eftermiddagssolen är som skönast och din favoritpromenad i s

Ingrid låg fullkomligt orörlig. Alldeles nyss hade sovrummet lysts upp av en ficklampas stråle, nu var ljuset borta igen. Sekunderna kändes som timmar och hon vågade inte röra sig. Hon vred försiktigt