Hudens goda bakterier

Vi moderna människor är lärda att bakterier är något dåligt. De flesta av oss har vuxit upp med föräldrar som tjatat på oss att tvätta händerna eller som trugat i oss penicillin. 1900-talet var antibiotikans århundrade, och miljoner människoliv räddades tack vare den revolutionerande uppfinningen.

Men nu har pendeln svängt. Den senaste tiden har vetenskapen allt mer börjat förstå hur beroende vi faktiskt är av det som på yoghurtpaketen brukar kallas ”goda bakterier”. Via storsäljande böcker som Charmen med tarmen och Food pharmacy har tarmfloran även publikt erövrat statusen som hälsotrendens hippaste område. Men bakterier och mikroorganismer, så kallat mikrobiom, har vi inte bara i tarmen. De finns över hela kroppen. Och nu står huden näst på tur:

– Det absolut hetaste och nyaste forskningsfältet just nu är hudmikrobiomet och hur vi kan påverka det med krämer, säger Johanna Gillbro, som är doktor i experimentell dermatologi och författare till den nya boken Hudbibeln.

Där går Johanna grundligt igenom hur vår hud fungerar, vilka ingredienser som faktiskt kan påverka hur den ser ut, känns och beter sig och vetenskapen bakom hudvårdsprodukterna vi använder. I ett kapitel tittar hon närmare på just hudens mikrobiom, som hon alltså betraktar som ett framtidsområde:

– Vi har väldigt länge haft ett negativt samspel med våra bakterier. En teori som kallas hygienhypotesen har visat hur förekomsten av autoimmuna sjukdomar, fetma, astma, allergier, IBS, eksem, diabetes och olika former av cancer har ökat i takt med att vi börjat använda allt mer antibiotika och antiseptiska medel. Vår levnadsmiljö har förändrats, från att vi för hundra år sedan levde många människor tillsammans, i kontakt med djur och natur till att vi i dag ofta är inomhus i ganska sterila mil