Roms hemliga namn avslöjat!

14 min läsning

Mysteriet kring gudinnan Maia, poeten Ovidius och Plejaderna

text: FELICE VINCI

Två tusen år efter den romerske poeten Ovidius (Publius Ovidius Naso) död är den verkliga orsaken till hans landsflykt från Rom fortfarande okänd. I den här artikeln ska vi försöka utveckla en hypotes som kanske också kan klarlägga ytterligare en gåta i den romerska världen, nämligen Roms hemliga namn.

När Ovidius dömdes till sitt straff av Augustus år 8 e.Kr. höll han på att skriva Fasti (en slags episk dikt med förklaringar och kommentarer om de romerska traditionernas högtider, riter och seder) som skulle bestå av tolv böcker, en för årets alla månader. Poeten hade hunnit med halva delen av sitt verk när han plötsligt landsförvisades till Tomis vid Svarta havet år 8 e.Kr., vilket medförde att skrivandet fick ett tvärt avbrott. Endast de sex första böckerna var klara, omfattande månaderna januari till juni, när han tvingades lämna Rom i all hast.

Därför verkar det rimligt att det kan finnas ett samband mellan denna oväntade dom och det skalden precis hade skrivit. En bekräftelse som även tycks komma från hans egna ord, eftersom Ovidius själv talar om skälen till sina brott i Tristia (ett poetiskt verk i fem böcker, tillägnat hans landsflykt från Rom). Här skriver han: ”Två brott har störtat mig, en dikt och en förseelse: om

det andra måste jag tiga för mina synder” . Men vilket brott var så allvarligt att man riskerade dödsstraff?Här ger Ovidius ytterligare en viktig ledtråd genom att hänvisa till kejsar Augustus som dömde honom till landsförvisning istället för det dödsstraff lagen egentligen krävde. Alltså handlade det om ett brott som medförde dödsstraff, men av Augustus omvandlat till exil, förmodligen på villkor att den skyldige aldrig avslöjade den verkliga orsaken till i sin fällande dom (”culpa silenda mihi”).

Med detta sagt är det dags försöka hitta ledtrådar till poetens misstag genom att undersöka Fasti.

Musernas tvist

I sökandet efter ledtrådar finner vi en anomali. I början av den femte boken där poeten uppehåller sig vid möjliga etymologier till namnet för maj månad, låter han vid ett tillfälle musan Kalliope yttra sig om historien bakom grundandet av Rom där också stjärnbilden Plejaderna nämns. ”Sedan började Kalliope, med sitt rufsiga hår kransat med murgröna, inför sin kör: ”Thetys, titanessan gifte sig i gamla tider med Oceanus, han som omfamnar jorden, med strömmande vatten. Historien berättar att deras dotter Pleione förenades med den himmelsbärande Atlas och födde honom Plejaderna. Blan