Följ med på vandring mellan snötäckta toppar och buddhistiska tempel i landet ovan molnen som har siktet inställt på högsta möjliga bruttonationallycka.
text & foto marcus westberg
BHUTAN • HIMALAYA
EN RÄDDHÅGSEN HUND får det mesta av vår frukost. Vad den skulle ätit annars är inte lätt att föreställa sig, för här finns inga andra människor. Men varken jag, min vän Henry eller guiden Kinley är särskilt hungriga. Med kläder som är för tunna och ryggsäckar som är för tunga börjar vi dagens vandringsetapp på den fyrtio mil långa Trans-Bhutan Trail.
I flera timmar följer vi bergskammen mellan Haa- och Parodalarna. Gång på gång snubblar jag. Det är inte terrängen som är svår eller det faktum att luften är tunn och syrefattig på över 4 000 meters höjd. Det är utsikten som gör att jag glömmer bort att hålla åtminstone ett öga på den steniga stigen. Framför oss, längs horisonten, har vi hela tiden Himalayas snöklädda toppar. Här och var stannar vi till för att njuta av det storslagna landskapet, men också av tystnaden. Men vissa platser undviker vi. När vi ser vita skynken tillsammans med böneflaggor vill Kinley skynda vidare.
– Himmelsbegravningar, förklarar hon med en illa dold rysning.
– Ni vet, man lägger ut lik i bergen i stället för att begrava dem. Jag har hört att föräldrar ibland lägger ut oönskade spädbarn på samma sätt. Tänk om man råkar hitta ett sånt!
Så småningom slingrar sig stigen ner mot Paro genom tätvuxen bambu- och rododendronskog. Lite väl tätvuxen, visar det sig. Kinley har inte gått just här och kartapparna vi har till vårt förfogande är inte tillräckligt detaljerade. Eftersom det inte finns någon att fråga får vi helt enkelt ta oss fram så gott vi kan. Längre västerut, i indiska Sikkim och Nepal, trängs just nu tusentals turister på populära vandringsleder. Men inte i Bhutan. Här är vi helt ensamma.
UNDER TVÅ OCH ETT HALVT år av coronapandemin var Bhutan avskärmat från resten av världen. Inget nytt under solen i landet som i århundraden begränsat eller helt förbjudit utländska besökare. Först 1974 slog Åskdrakens rike försiktigt upp sina portar. Det året välkomnade de 287 turister. 2012 hade antalet stigit till drygt 100 000.
Året före covidutbrottet, 2019, tog Bhutan emot drygt 315 000 utländska turister, mestadels från grannlandet Indien. Några dagar efter att gränserna öppnats igen efter pandemin invigdes Trans-Bhutan Trail (TBT) som är huvudanledningen t
