Med en vilding till unge och alldeles för mycket packning drar vi till trendiga Bali. Till surfstränder, palmer och tempel i djungeln.
text & foto johanna jackson
BALI • INDONESIEN
I BAREN LÄNGST ut på en kalkstensklippa i Uluwatu står 40-plussaren Jai och blickar ut över det glittrande vattnet. Utsikten härifrån är milsvid. Han är solbränd och håret lätt tovigt av saltvatten. Blicken, som skuggas av en keps av märket Surfish, vilar på de dussin surfare som tumlar runt långt nedanför oss i bränningarna från den Indiska oceanen. Jai har kommit hit nästan varje år från Australien ända sedan han var liten. Att han fastnat för just Uluwatu är lätt att förstå. Området, som ligger på den sydvästra delen av Balis Bukithalvö karakteriseras av höga kalkstensklippor och kritvita stränder. Charterhotellen lyser med sin frånvaro, här finns främst enkla homestays, coola airbnbs och ultralyxiga resorter där en natt kostar en halv månadslön.
Exklusiva strandklubbar blandas med trendiga kaffehak, tatueringsstudios och uråldriga tempel. Som det runt tusen år gamla Pura Luhur Uluwatu som vilar 70 meter över havet. Hit kommer drivor med besökare för de storslagna vyerna och för att se när apguden Hanuman räddar den bortrövade gudinnan Sita i en traditionell dans i solnedgången.
– Och så finns även den helt klart bästa surfen här, säger Jai som nu fått sällskap av sin 13-årige son Laughlin.
Han har fräknar, mittbena och rosa solglasögon. Han håller med sin pappa.
– Vad som är så bra med Bali? Bra vågor och väldigt snälla människor!
VÅR DOTTER ÄR åtta månader och sitter just nu under skuggan av ett plåttak, fullt inbegripen i en livlig diskussion med en äldre dam som sitter på huk bredvid små högar av t-shirts och batiktyger. Hon driver en av de små butikerna som ligger tätt inklistrade mot klippväggen.
Avsaknaden av alltför heta temperaturer är en viktig faktor till att vi valde just Bali. Här är det 28–32 grader året om. Möjligheten till surfing, den rika kulturen i kombination med det stora utbudet av trendiga restauranger och designhotell lockade också. En sista bonus var förstås att balineserna är kända för att vara barnkära – perfekt när man har en mini-vagabond i släptåg.
TROTS SIN STORA dragningskraft är Uluwatu inte lika exploaterat som partystinna Canggu eller andliga Ubud – än. Att det är relativt svårtillgängligt och att vägarna hit är undermåliga gör att inte alltför många tur
