Tswalu är Sydafrikas största privatägda naturskyddsområde och har många stora djur, men är mest känt för sina skyggare arter. Följ med på en safariresa för konnässörer!
text & foto marcus westberg
S skrap och krafs, följt av fnys och grymt. Sedan mer skrapande när djuret förflyttar sig ytterligare några meter genom det långa, torra gräset. Ljuden som bryter tystnaden i Kalahariöknens vintermörker tillhör inte de vanliga på en afrikansk safari. Men det här är inte en vanlig safari, och djuret vi har försakat vår nattsömn för att se, en myrkott, kan knappast beskrivas som särskilt vanligt det heller.
– Okej, han är rätt avslappnad, viskar 22-årige Daniel Rossouw. Daniel är en av många forskare på Tswalu Kalahari Reserve i nordvästra Sydafrika, och hans fokus är just myrkottar. Varje kväll ger han sig ut med telemetriutrustning, GPS, kamera och en ficklampa, som han nu slår på för att vi ska kunna se bättre.
– Han är på jakt efter myror och termiter. Men han störs inte av att vi är här, bara vi inte blir för närgångna.
Vi står stilla, nästan utan att andas. Det första vi ser av stäppmyrkotten, som underarten heter, är den långa, breda svansen. Precis som resten av kroppen är den täckt av stora, styva fjäll och färgad lätt rödbrun av jorden. Den får mig att tänka på en gigantisk hummerstjärt.
Snart visar sig hela djuret. Det går på två kraftiga bakben; de mindre frambenen, med sina långa grävklor, hänger några centimeter från marken. Fjällen fortsätter över pannan, ända fram till nosens spets. Huvudet rör sig från sida till sida. Han har inga tänder, bara en lång, klibbig tunga. Det är bland det konstigaste och mest fascinerande jag sett, som en blandning mellan enorm kotte och en pytteliten dinosaurie.
I trettio oförglömliga minuter följer vi hans framfart i det knähöga gräset. Sedan får vi slita oss och gå tillbaka till vår lilla Suzuki-jeep: det är dags att sova. Morgondagen har förhoppningsvis fler guldkorn att bjuda på.
Vad har jordvargar, myrkottar och öronrävar gemensamt? Utöver sina udda namn tillhör alla en samling skygga, svårflirtade däggdjur som ibland kallas the secret seven eller the elusive eleven. De stora vilddjuren i all ära, men elefanter och lejon tillhör inte direkt ovanligheterna på safari. Jordsvin och schabrakhyenor, däremot – då snackar vi rariteter.
Under pandemin, när flyg var inställda och gränser stängda, erbjöd ett flertal naturreservat virtuella djurupplevelser via tv-programmet Safari Live, där guider i Kenya och Sydafrika direktsände spännande djurmöten i den afrika
