Cava & snabbnudlar
Under en vecka checkade vi in på ett hotell på hjul och gjorde en roadtrip genom södra Spanien. Längs slingrande serpentinvägar, folktomma stränder, pittoreska byar och imponerande berg.
text & foto johanna jackson
HUSBIL I ANDALUSIEN
Ikaros flyger i vindarnas stad på ljusets kust. Hans vingar är ett färgglatt segel. Hundratals kitesurfare som rör sig fram och tillbaka längs horisonten burna av uppåtvindar. Bakom sundet hägrar Rifbergen och Afrika. Kitesurfarna drar till i sina styren, tar sats mot vågorna, gör tricks och snurrar runt i luften innan de landar med ett stort plask på vattenytan.
Ilskna rop hörs. Ikaros har flugit för nära solen. Hans skärm har trasslat ihop sig med en annan och nu kraschar de båda surfarna ner i havet. När de kommer upp ur vattnet igen och går i land på den över sju kilometer långa stranden de Los Lances uppstår en så pass hetsig konversation så att man inte kan undgå att undra i fall den hörs ända till Marocko.
Själv har jag checkat ut ett stort schabrak till husbil från en parkering strax norr om Málaga några dagar tidigare. Sju dagar ska spenderas på en roadtrip genom Andalusien. Men istället för att ta utgångspunkt i svenskfavoriter som Marbella, Málaga och Ronda försöker vi leta rätt på de mindre besökta delarna. De okända guldkornen om man så vill. Men det är svårt – det är trots allt Spanien vi talar om.
Vi befinner oss på en camping strax utanför Tarifa, en söt stad med vita hus, mjuka kullerstensgator och skaldjursrestauranger som säljer piri-piri-räkor till toner av trubadurer. Staden som är den sydligaste punkten på Europas fastland är även känd som vindarnas stad. Inte konstigt att den därför även anses vara den förnämsta destinationen i världen för just kitesurfing. Kusten som vi befinner oss på heter Costa de la Luz och ligger på Andalusiens västkust. Den är lugnare än solkusten och inte lika exploaterad.
Men visst finns här turism. Ljusets kust är välbesökt av spanjorerna själva och på vår camping finns även gott om semestrande fransoser, tyskar och nederländare. Många tycks ha bott här flera veckor och dukat upp både bord och stolar framför mastodonthusbilarna. De har med sig cyklar till barnen, små tält till hundarna och en del har till och med bundit upp hängmattor mellan träden. Men varför ha ett hus på hjul om man inte ska använda dem? I jakten på den perfekta stranden knappar vi in nya koordinater i husbilens toppmoderna gps och tar sikte norrut. Sakta sniglar vi fram längs serpentinvägar. Faktiskt så sakta att mitt resesällskap till slut
