Efter mer än 40 år inom friluftsmedia har Gunnar Kugge Andersson upplevt mer än de flesta. Vi bad honom lista fem äventyr han aldrig glömmer – och han skickade tio.
TEXT GUNNAR ANDERSSON
SOMMARTURER
DOLOMITERNA, ITALIEN
Kvinnor undrar ständigt varför män är så intresserade av krigsfilmer. Mitt svar är att det kunde ha varit vi som då var där. Födda i en annan tid eller bara på en annan plats. Utsända som kanonmat av tvång eller plikt, eller rent av önskan. I det då österrikiska Sydtyrolen var första världskrigets strider vertikala. Bergsklättring och skidåkning blev avgörande färdigheter för överlevnad. Leder, materialvägar och klätterstigar (via ferrata) anlades i dödligt syfte. Infrastruktur som sedan övertogs av friluftsturismen.
SÖRMLANDSLEDEN, SVERIGE
Trodde att det skulle bli ett snabbt jobb att skriva en guidebok om Sörmlandsleden. Trodde att jag hade koll. 16 år senare vandrar jag där fortfarande. Längs 900 kilometer förändras alltid något, ty låglandsleder är inte lika statiska som i fjällen. Dessutom finns det alltid någon sträcka som inte vandrats och repriserna framträder slående ofta i nytt ljus.
Sörmlandsleden har blivit en del av min identitet.
MALLORCA, SPANIEN
Hade aldrig satt min fot på ön när jag bestämde mig för att skriva en guidebok om GR 221, La Ruta de Pedra en Sec, eller Kallmursleden på svenska. Påfallande många med vandring i yrket hade rekommenderat leden. Pluggade på och detaljplanerade under nästan ett år. Åkte dit och stapplade ihop 700 000 steg under en månad. Åkte tillbaka och samlade ihop hälften. Fascineras av att vandra bland berg där kultur och natur inte längre går att separera.
SINGAPORE, SINGAPORE
I en liten stat som bara är en stad med 7 617 invånare per kvadratkilometer bestämde jag mig för att upptäcka landskapet genom att skapa vandringsleder. Kopplade samman parker, kanaler, strandpromenader, nedlagd järnväg, pipelinegata, historiska begravningslundar och naturreservat till dagsturer. Träffade makaker, varaner, vildsvin och vildhundar, men sällan särskilt många människor.
TRESTICKLAN, SVERIGE
Tillbringade tid i en av våra mer okända nationalparker och beslöt mig för att följa ett par historiska stigar som markerades på karta, men var knappt skönjbara i terrängen. Först finna starten, därefter spana efter vaga linje
