Is är så mycket mer än fruset vatten. Den är en passion, en ekvation och en bristvara. En lekplats och en potentiell dödsfara. Utemagasinet nystar i isens styrkor och svagheter, och vad som väntar oss skridskoentusiaster i en allt varmare framtid.
TEXT KARIN WALLÉN FOTO HENRIK TRYGG
Vatten kokar vid 100 grader och fryser vid noll. Det vet vi sedan barnsben. Men är fysikens lagar verkligen så enkla när det kommer till naturis, där väder, vind och hydrologi kan spela processen otaliga spratt? Visst borde det vara så att isen växer till sig och blir tjockare i minusgrader, och smälter i plusgrader? Men redan där stöter vi på patrull inför isens komplexitet.
– Is kan växa i plusgrader och smälta i minusgrader. Det beror på förutsättningarna, säger Mårten Ajne.
Han är långfärdsskridskoåkaren och matematikern som gärna djupdyker i isens termiska egenskaper och processer. Han ser på den där frusna vattenytan med helt andra ögon än de flesta av oss. Medan vi fortsätter att sporadiskt hacka med ispiken för att få ett hum om ifall underlaget kommer att bära eller brista ser Mårten ett termodynamiskt system med solen i centrum och en värmeledningsekvation som bestämmer isens plats i universum. Med 40 år som hängiven skridskoåkare i bagaget har han hunnit skaffa sig gedigen erfarenhet av hur isen beter sig under en skrinnares fötter, och försökt sammanfatta en del av sin kunskap i sex olika böcker om is och långfärdsskridskor.
– Is är ett levande material, konstaterar han, den förändras med sin omgivning. Strömmande vatten tillför värme underifrån, moln ökar atmosfärens uppvärmande strålning mot isytan, och snö isolerar för utstrålning – och då backar istillväxten.
FYRA GRADER ETT NYCKELTAL
Men låt oss börja med att backa bandet till själva isläggningen. Vad är det som krävs för att vatten ska övergå i is?
Bäst är förutsättningarna när vädret är klart, kallt och vindstilla. Vatten som rör sig tar av förklarliga skäl längre tid på sig att frysa till, och en annan viktig faktor är molnigheten. I klart väder minskar atmosfärens strålning mot jordytan och isytans utstrålning blir större – då kan is bildas och växa när temperaturen ligger över nollan. Är det mulet och fuktigt blir dock processen svårare.
Just nu har den här processen inletts i många svenska sjöar och vattendrag, och vi är många som håller koll på väderprognoserna. Men vad
