De uppfyllde sin fjälldröm

3 min läsning

29-åriga Henrik Grune älskar att vandra med sina två hundar Izo och Nike. Ifjol blev det barmarkspremiär till fjälls – en tur som gav mersmak.

BERÄTTAT FÖR ANTON FURULAND FOTO PRIVAT

Nike njuter av vilan i det sköna fjällvädret medan husse och matte plockar hjortron.

”Intresset för att vara ute i skogen väcktes när jag började i försvarets ungdomsverksamhet 2015. Sen har det bara rullat på efter det, och idag kretsar det mesta kring att vara ute – både på fritiden och i jobbet. Jag har varit i fjällen mycket vintertid, men att få se och uppleva dem under barmarkssäsongen har varit en dröm som av någon anledning inte blivit av – förrän förra året.

Min sambo Isabel och jag bor i Stockholm men nära skogen och får båda så mycket energi och glädje av att vara i naturen. Det blir mycket näräventyr tillsammans med våra två hundar, treåriga Izo och sjuåriga Nike. Naturreservat som Paradiset, Flemingsbergs och Stendörren är några favoriter och det är skönt – och miljövänligt – att inte alltid resa så långt för att ta sig ut.

Ifjol bestämde vi oss alltså för att göra vår och även hundarnas första barmarkstur till fjälls. Vi ville börja med något enkelt och lättillgängligt, precis som när vi gör turer hemma. Vi landade till slut på en rutt där vi skulle starta i Storulvån, vandra till Sylarna och sen tillbaka.

Vi fick bygga upp oss själva lite inför vandringen, gå lite längre dagsturer med lite tyngre packning, men också träna hundarna lite extra så att de skulle kunna bära sin egen mat. De har ju faktiskt inte valt att följa med, så det känns väldigt viktigt att vi ger dem bästa tänkbara förutsättningar.

Izo och Nike är patrullhundar i Hemvärnet och för oss började det egentligen redan i valpåldern med förberedelser kring hur de ska bete sig när vi är ute. Till exempel att jobba med antijakt så att hunden inte jagar renar eller annat som rör sig. Eller hur de ska bete sig i tältet. Där vill man ju ha vila och lugn och ro.

En bra träningsmetod som vi gillar är att trötta ut hunden, gärna med nosarbete snarare än fysisk aktivitet, och sen gå in i tältet med en filt och ett tuggben. Då kommer hunden till slut förknippa och betinga tältet med just vila.

Med bara fyra dagar på oss, inklusive resa, fanns inte någon tid för oss att såsa runt när vi kom fram till Storulvån vid lunchtid. Vi knatade direkt ut på leden och tog oss något att äta, och fortsatte sedan vidare till stigningen strax innan Sylarnas fjällstation och slog läger där.

Det blev totalt två nätter i tält och

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar