För sex år sedan blev ett glashus vid en sjö i Dalsland en världssnackis efter ett experiment. Vad händer med oss teknifierade människor, när vi blir ett med naturen och sover under stjärnhimlen? Vi tog oss till Dals Långed för att uppleva glashuseffekten.
TEXT EMMA V LARSSON FOTO EMMA MATTSSON
Under hösten 2017 genomfördes ett experiment på en ö i en liten sjö i Dalsland. En brittisk programledare, en taxichaufför från Frankrike, en eventkoordinator från USA, en journalist från Storbritannien och en polis från Tyskland kom på besök. Var och en fick flytta in i varsitt avskilt litet glashus. I 72 timmar levde de sida vid sida med naturen. De satt vid lägerelden, lagade mat på stormköket, paddlade kanot, vandrade – och somnade och vaknade under trädens kronor.
De fem individerna följdes samtidigt av forskare vid Karolinska institutet. Projektet kom att kallas för The 72 Hour Cabin och syftet var att se hur vistelsen i den svenska naturen påverkade deras välbefinnande och hälsa. Tilltaget var också ett sätt att marknadsföra Sverige – och nog kan man säga att det blev en lyckad PR-kampanj, skapad av Turistrådet Västsverige och Visit Sweden. De fem glashusen blev nämligen en världssnackis och flimrade förföriskt förbi i flera utländska tidningar. Och i mina sociala medier.
Under flera år hade jag de här glashusen på hjärnan. De framstod som den ultimata motvikten till min stundtals hektiska vardag med jobb och småbarn.
Jag noterade att fler glashus byggdes i framgångens efterdyningar, fyra av dem placerades på en halvö i en annan dalsländsk sjö. Och en vacker vårdag i maj styrde jag och fotografen Emma kosan mot dessa.
VINDEN RUSKAR I SKOGEN
Vi får syn på huset samtidigt. Det blänker till i eftermiddagssolen, kurar alldeles mellan vatten och skog, inramat av krokiga tallar. Det påminner lite om en kyrka där det står, som ett upphöjt altare mitt ute i naturen.
Vi slår upp dubbeldörrarna i trä, låter sjövinden blåsa in i rummet. En vitbäddad säng, stearinljus, en ryggsäck fylld med stormkök och bränsle, fiskespön som väntar under huset – allt man kan tänkas behöva under 72 timmar i ett glashus.
Genast kokar vi kaffe på trappen. Vinden ruskar vildsint i skogen, annars är det tyst. Glashuset är onekligen intagande, men jag undrar ändå om jag, en inbiten tältare, kan få samma mitt-i-naturenkänsla i denna bekvämlighet.
Vi befinner oss i Dals Långed i Bengtsfors kommun. Här, hos Dalslands aktiviteter, ligger de fyra glashusen vid kanten till sjön med det spännande namnet Iväg. De ligger utspridda på halvön, e
