”jag vill rädda så mycket jag kan”

8 min läsning

För Mikael Vinka handlar det om passion och respekt. För naturen, traditionen och den samiska kulturen. Han har ägnat ett helt liv åt att bygga upp den samiska fjällgården Geunja till en upplevelse som lyfter arvet från förr.

TEXT MATS WIGARDT FOTO SAM HEDMAN

Vägen tar oss från kust till fjäll, till Ammarnäs, eller Gávtjávrrie. En fjällby som vuxit fram på ett näs mellan Vindelälven och Tjulån i Västerbottens fjällvärld. Fram till början av 1800-talet fanns här uteslutande en samisk befolkning, med renbetesland för samebyarna Ran och Gran. Den första jordbrukaren slog sig ner här 1827, men då fanns redan lämningar efter tusen år gamla samiska boplatser.

I fjällområdet mellan Ammarnäs och Tärnaby har Mikael Vinkas förfäder bott så länge man kan minnas och här har han själv vuxit upp. Fram till årskurs sex gick han i skola här, därefter blev det internat i Sorsele.

Vi har stämt möte en tidig morgon, för att på nära håll få se mer av det samiska kulturarv han brunnit för sedan unga år. Mikael är väderbiten och brunbränd efter otaliga timmar på fjället.

PERFEKT LÄGE PÅ PLATÅN

På skoter och iklädda tjocka overaller slingrar vi oss försiktigt fram genom den glesa björkskogen i Vindelfjällens naturreservat, som är Sveriges största naturreservat, fritt från vägar och föryngringsytor. Det är vårvinter och överallt i buskagen hålls konsert av fåglar som börjat återvända från vintersemestern i Sydeuropa och Afrika.

Väl uppe på kalfjället lättar morgondimman och släpper fram sol och blå himmel över vita vidder. Vi måste stanna en stund för att bara lyssna på tystnaden och försöka göra plats för det storslagna landskap vi har framför oss.

Efter ytterligare någon mil på skotrarna är vi framme vid en vindutsatt och grånad liten stuga på en fjällplatå. Stabburet. Med utsikt över Ammarfjället och fågelskyddsområdet i Mársevággie, där den ovanliga dubbelbeckasinen brukar häcka och dit fjällgässen återvänder varje år. Byggd 1885 av Mikaels farfars mors familj som boplats att användas vid höstslakt och vårens kalvning.

– Det var en samlingsvall där man mjölkade renarna för att göra ost, berättar Mikael.

Inspirerade av nybyggarna i Ammarnäs byggde man ett eget hus med perfekt läge på fjället. Nu utgör boplatsen ännu ett av Mikael och Ann-Kristine Vinkas renoveringsprojekt. Stugan har fått en behövlig genomgång med nytt torvtak och strax intill har en gammal köttbod på stolpar, en njalla, ersatts med en ny. Den är byggd helt enligt traditionella metoder, av kvistfri och kils

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar