Namnet är Mogul 10-20. Den drog fyra liter olja om dagen och hade ett präktigt konstruktionsfel på motor och växellåda. Med en toppfart på tre kilometer i timmen kan man inte klandra traktorn för att det gick fort i svängarna när Norge köpte in ett stort antal sådana.
AV MAGNE HAGBERG (TEXT & FOTO, ARKIVFOTO)
Norge har under hela sin historia varit beroende av importerade livsmedel, vilket Henrik Ibsens episka dikt Terje Vigen var själva symbolen för.
Importen kom i form av spannmål och detta trots att Norge hade mer än tillräckligt med fisk.
Sillen var viktig både under första och andra världskriget. Salt sill kunde både lagras och fraktas. Men enbart fisk var inte nog. Spannmål är jokern. Både djur och människor kan äta spannmål.
Från 1914 växte problemen. Vi minskade antalet husdjur för att leva på lagren men det ledde bara till större problem, och 1917 var det allvarlig matkris i Norge. Första världskriget närmade sig sitt slut och importen hade reducerats till ett minimum. Norge måste därför öka den inhemska jordbruksproduktionen. Även om åkerarealen för spannmål och potatis med kreativa metoder ökades med 40 procent, motsvarande 100.000 extra hektar 1917, hade vi fortfarande ett problem:
För att plöja så mycket mark behövde man massor av dragkraft. Och det var det brist på, för strax före kriget hade Norge sålt många hästar till Tyskland och vi hade små reserver av hästar. Att få en bra arbetshäst tar många år. Bryggerihästar och andra hästar från städerna blev utkommenderade till jordbrukstjänst.
Då kom ryktena om en maskin som kunde ersätta hästen. Det lät osannolikt, men regeringen var tvungen att agera: för ministrarna var också hungriga, inte på sin politik utan bokstavligen.
Nationalhjälte i delegation
Norge sände upptäcktsresanden och superkändisen Fridtjof Nansen till USA med en delegation för att skaffa traktorer till nationen, men varken superkändisar, eller delegationen i övrigt för den delen, var egentligen kapabla att genomföra ett stort traktorköp.
– Traktorer var något nytt och de hade inget att jämföra med, säger Kåre Simenstad i Sjoa Heidal Gammelteknisk Forening (SHGTF).
Men tiden var knapp eftersom folket där hemma svalt. Valet föll på Mogulen, kanske för att den var stor och massiv men det gjorde den inte särskilt lämplig i det norska kuperade lantbruket. Den fungerade bättre på den platta prärien i USA.
Konkurrenterna
