Det blir fler och fler traktorer hemma på gården. Men kommer Höglundarn starta idag? Vi besöker de härliga bröderna Bertilsson i Tärnsjö.
Text och foto: Erik Andersson
Motorljud hörs bakom kröken och snart dyker en BM 320 Buster upp på den lilla grusvägen. Traktorn stannar till alldeles framför oss och den trecylindriga Perkinsdieseln tystnar. Bustern är utrustad med kran och bakom hänger en liten vagn. Vid ratten sitter Set Bertilsson medan brodern Kent är uppflugen på skärmen.
– Vi har lagt igen ett dike och ska så lite vackra blommor, säger Kent och plockar upp ett paket med blomfrön från vagnsflaket.
Det är Kent som bor här på gården, strax utanför Tärnsjö. Set bor i Gävle, men han besöker sin bror i Tärnsjö regelbundet.
– Jag är här varje vecka, säger Set. Jag behöver komma bort från stan.
Bröderna är uppvuxna på ett jordbruk i trakten, föräldragården ligger bara tre kilometer bort. Men varken Kent eller Set valde att fortsätta med lantbruket i vuxen ålder.
– Det hade inte lönat sig, säger Kent. Det var för liten gård.
Kent har gjort lite allt möjligt i livet, bland annat har han farit världen kring som sjöman. Han har även arbetat på pappersbruk, garveri och stålverk. Set har inte farit runt lika mycket i arbetslivet, de senaste 53 åren har han arbetat på pappersbruket i Karskär.
– Där kör jag lastmaskin.
Trots att han egentligen uppnått pensionsålder jobbar han fortfarande kvar, men ”bara lite”. Kent har däremot tagit pension och ägnar sig huvudsakligen åt arbetet på gården. Och det är just det där arbetet på gården som bröderna håller på med när Set kommer ner till Tärnsjö.
– Här finns ett knappt tunnland som vi brukar mest för skojs skull, säger Kent.
OCH SÅ SKRUVAS det traktor förstås. Förmiddagen har till stor del ägnats åt en Höglund som inte velat starta.
– Vi har kört 25 mil för att hämta reservdelar till den, säger Set.
Dagens arbete har gett resultat, bröderna har fått fart på Höglundarn igen.
– Så just idag är den vår favorittraktor.
Kent öppnar bränslekranen och Set tar fram veven – nu ska favoriten dras i gång. Åhej! Ett varv – ingenting. Lite mer choke och ett varv till – åhej! Nix, fortfarande ingenting, inte en gnista.
Nu får det räcka med startförsök på gammalt vis
