Först ut var Brunett. Sen kom de på rad: Nalle, Stalo, Pirat, All-Driv, Robur, och Drivax – för att nämna några. När transporterna i skogen började mekaniseras måste alla tillverkare och importörer av lantbrukstraktorer kunna erbjuda en skogstraktor. Här är storyn om Bjässe.
Text: Per Ericsson Foto: Per Ericsson, Stigs Maskin
När den stora svenska tillverkaren av jordbruksmaskiner AVA AB, Arvika-Verken,1960 köptes upp av Bolinder-Munktell, fanns hos Arvika-Verkens Försäljnings AB en agentur för en traktor – David Brown. Av förklarliga skäl hade BM-Volvo mindre intresse av att marknadsföra ett främmande traktormärke i den egna organisationen.
I stället blev grossistfirman AB Anders Fischer, sedan många år stor aktör när det gällde lantbruksmaskiner, ny generalagent för engelska David Brown. I koncernen Anders Fischer ingick AB Westeråsmaskiner i Morgongåva som tillverkade lantbruksmaskiner under namnet AKTIV och nu även kom att marknadsföra traktorerna.
Några år senare började mekaniseringen av virkestransporterna i skogen bli riktigt heta. Den tillverkare eller generalagent som inte kunde erbjuda en riktig skogstraktor skulle bli kvar på ett tomt hygge. Och det här insåg även AB Anders Fischer vars David Brown-traktorer var populära i Sverige. Men skogstraktorer, det kunde man inte erbjuda. Lösningen blev ett samarbete, eller rättare sagt, utrustningsköp främst från mekaniska industrier i Västerbotten. Som grundtraktor till den blivande skogstraktorn valdes den största modellen David Brown 990 som presenterats under 1962. Den hade redan från början hög markfrigång och var konstruerad med främre ram som var en fördel hos skogstraktorer. Och 1965 var det dags. Med takmonterad helhydraulisk Vindelbjörnkran från Cranab, Robertsfors ”svansstyrning”, frontvinsch från ÖSA eller Sepson i Mora och hytt från Tegs Mekaniska i Umeå kunde Anders Fischer presentera trekvartsbandaren ”Bjässe”.
Vadå trekvartsbandare? Satt drivbanden på sniskan eller…? Nej knappast. När skogstraktorerna nu börjat utrustas med svansstyrning, eller midjestyrning som vi säger idag, så behövdes ju inte framhjulsstyrningen. Banden kunde därför löpa även över dessa. Och då framhjulen som regel var lite mindre än bakhjulen så kom de heltäckande banden att få ett ”trekvartsutseende”.
Fast trekvartsbandarnas tid blev tämligen kort. Redan när ”Bjässen” presenterades
