Transportstyrelsen (TS) har stora problem med att inkassera trängselskatter från lastbilar och personbilar från utlandet. Detta berättade vi om även i förra numret av Trailer. En extern leverantör hjälper till att ta fram uppgifter om fordonsägare i en del länder, men Transportstyrelsen vill inte avslöja vilka länder som omfattas av detta.
Av Rutger Andersson
Under 2023 debiterade Transportstyrelsen omkring 2.600 miljoner kronor i trängselskatter i Stockholm och Göteborg. För svenskregistrerade fordon som passerar de välkända portalerna kommer fakturan som ett brev på posten.
Lika stabila är inte rutinerna för lastbilar och personbilar som är utlandsregistrerade. Trailer har analyserat de siffror som TS publicerat om andelen utländska fordon och debiterad trängselskatt.
Denna visar att det fortfarande är en stor skillnad mellan andel passager och debiterade belopp. När det gäller exempelvis Stockholm visar TS statistik att fordon från utlandet stod för 1,8 procent av passagerna under 2023. När det gäller debiterat belopp var andelen mindre än hälften: 0,75 procent!
Enligt våra beräkningar tappar statskassan varje år mellan 25 och 30 miljoner kronor på att många fordonsägare i utlandet aldrig får någon räkning på trängselskatt och broavgifter i Sverige.
Enligt lagstiftningen måste Transportstyrelsen veta vem som äger ett fordon i utlandet för att kunna debitera trängselskatt. TS tar hjälp av Park Trade Europe för att ta fram ägaruppgifter, men alla länder i Europa omfattas inte av detta samarbete.
Trailer har begärt ut det avtal där det bland annat framgår vilka länder som berörs av avtalet. Vi har fått ta del av större delen av avtalet, men det aktuella avsnittet om länder och kravspecifikation har maskats!
I sitt beslut hänvisar TS till ett par paragrafer i offentlighets- och sekretesslagen. De noterar bland annat att sekretess gäller om det kan antas att den enskilde, som skrivit avtal med en myndighet, kan lida skada om uppgiften röjs.
Enligt TS beslut har leverantören önskat hemlighålla de aktuella uppgifterna och vid upphandlingen motiverat detta med att informationen ses som affärskritisk och att uppgiftern
