Grå vardag för färgstark scania

Gryningen drar ut på tiden. Nästan som att molntäcket inte vill väcka dagen. Senhösten är precis så grå och tung som bara en måndag veckan innan lön kan vara.

Att det är onsdag spelar ingen roll. 660 mullrande Scaniahästar gör vad de kan för att skära hål på tystnaden i skogen men V8:ans ljud dör snabbt ut bland mossbeklädda stubbar och stenar.

Michelindäcken tuggar på med unison tandemdrift och Daniel Sahlgrens Scania R660 tar sig fram utan problem på den blöta men nygrusade skogsvägen. Det är inte där skon klämmer.

”Det kommer inte vara lätt att hålla bilen fin”. Orden är Daniels och de yttrades när han och övertecknad diskuterade väderprognosen på telefon inför dagens reportagebesök.

Flera dygns regn säger en del om hur förhållandena kommer att vara ute i skogen. Men däri ligger Trailers själ och hjärta – att vara med i vardagen hur verkligheten än ter sig.

Även om Daniel har en av Sveriges finaste timmerbilar är det ju här ute på de blöta och stundtals leriga skogsvägarna den jobbar. Och här är vi nu, någonstans i Herrljunga kommun för att följa Daniels och hans drygt ett år unga Scania i den grå vardagen.

Daniel kör allt längre in i skogen och kommer till slut fram till ett hygge där timmervältorna ligger på rad. Det är här han ska lasta, men inte riktigt ännu.

Vägen han kör på är en återvändsväg, så Daniel måste vända ekipaget för att komma ut från skogen igen. Det vill han inte göra med last på.

Även om han vet att det finns en föredömligt iordningställd vändplats en bit fram vill han inte väga 64 ton när han drar runt sitt 22 meter långa ekipage där.

Ännu mindre nu med all blöta i marken. Så stor är inte vändplatsen, även om den är anpassad för just bil och släp. Om inte förr så förstår man det när Daniel viker sitt ekipage likt en fällkniv för att komma runt på den leriga grusplanen.

– Man vill gärna undvika att v�