Kraftig sänkning av reduktionsplikten

Efter en lång debatt var det torsdagen den 30 november dags för riksdagen att ta beslut i frågan om sänkt reduktionsplikt på diesel och bensin. 295 av riksdagens 349 ledamöter deltog i omröstningen. Förslaget om att sänka reduktionsplikten på diesel och bensin till sex procent från den 1 januari 2024, vann med knappast möjliga marginal: 148–147!

147 företrädare för de fyra Tidöpartierna, SD, M, C och L gav sitt stöd till utskottets förslag. Den 148:e ja-rösten kom från Elsa Widding som lämnat SD, men sagt att hon kommer att följa SD:s linje i viktiga omröstningar. Så gjorde hon alltså även i denna.

För diesel handlar det nu om en mycket kraftig sänkning av reduktionsplikten: från 30,5 till 6 procent. Reduktionsplikten på bensin sänks från 7,8 till 6 procent.

147 ledamöter från S, C, V och MP röstade inte helt oväntat emot regeringens förslag. När den uppmärksammade frågan behandlades i miljöutskottet skrev företrädare för dessa partier totalt åtta reservationer.

Oppositionen har ju varit emot en kraftig sänkning av reduktionsplikten. I en motion noterar exempelvis företrädare för MP att utsläppen från transportsektorn kan komma att öka med 50 procent redan under 2024. I olika sammanhang har det också uppmärksammats att Sverige riskerar stora böter ifall landet inte uppfyller EU:s minimikrav.

Företrädare för branschen, som vill ha långsiktiga spelregler, har också varit emot denna kraftiga sänkning. Bland annat Sveriges Åkeriföretag och Drivkraft Sverige såg 19,3 procent som en lämplig nivå. Det var just denna procentsats som gällde när reduktionsplikten infördes i juli 2018.

I utskottsbetänkandet noteras att regeringen vill sänka reduktionsnivåerna för att underlätta för hushållen och bibehålla svenska företags konkurrenskraft. De förnybara produkter som ska blandas i MK1-diesel för att uppfylla reduktionsplikten kostar mer än diesel.

Regeringen anser att det utifrån nuvarande marknadsinformation finns en osäkerhet, men att det är rimligt att anta att