Anrika Sörling i Knivsta fyller 100 år i år! En milstolpe i svensk industrihistoria. En påbyggare känd för sina slitstarka dumperkorgar, flak och kassetter och som har bjudit på flera innovationer under åren som gått. Jubileumsåret blir också ett nytt avstamp för Sörling då en flytt till Uppsala väntar under våren.
Av Tomas Ek (text & foto), Sörlings arkiv (foto)
Det är i Rosersberg mellan Stockholm och Uppsala som smeden Johan Sörling runt 1920 lägger grunden till vad som ska komma att bli en av Sveriges ledande lastbilspåbyggare – Sörling.
– Bolaget skapades den 2 januari 1923 och registrerades sedan hos Bolagsverket den 23 februari samma år, berättar vd och koncernchef Anders Felling.
Johan Sörling startade vid denna tid utvecklingen av och lade grunden till den numera välkända påbyggaren och släpvagnstillverkaren, känd för sina dumperkorgar, flak- och kassett-byggnationer. Bland annat.
Tidigt fanns ett samarbete mellan Sörling och bröderna Höglund (Jonas Gunnar ”JG” och Fredrik Höglund) från Ilsbo i Hälsingland som startade Bröderna Höglunds Verkstäder AB, senare Ilsbo Industrier AB.
Ilsbo och Sörling blev, som kanske bekant, så småningom Sörling-Ilsbo med produktion både i Enånger i Hälsingland och i Knivsta söder om Uppsala. Året för sammanslagningen var 2007. Fabriken i Enånger lades ned 2019 och sedan dess heter bolaget åter igen enbart Sörling.
Johan Sörling började med att smida skogskälkar och hösläpor och flyttade efter en tid sin verksamhet från Rosersberg till Märsta. När bilismen tog fart kom han in på flaktillverkning.
I takt med att lassen blev större blev också lastning och lossning för hand allt mer slitsamt. Johan konstruerade ett flak, stegtippen, som kunde lutas bakåt för att underlätta lossning. Först handvevat och sedan med motordrift.
Ryktet om den effektiva stegtippen spreds och Sörling expanderade. På 1930-talet introducerades den hydrauliska tippen.
Sörling tillverkade också förarhytter, fasta flak och järnhandlarbilar. Knappast något som hade med lastbilarnas byggnation att göra var främmande för Sörling.
Bygget av Arlanda Flygplats, som inleddes i slutet av 1950-talet, bidrog till att Sörling fick tillfälle att leverera många tippbyggnationer för alla de schakt- och grustransporter som skulle genomföras fram till flygplatsens invigning 1962. Produktutvecklingen tog under denna period också ett stort kliv framåt och 1967 inv
