Glenn Johnsson har lång erfarenhet av flishuggar. Den senaste sitter på en både genomtänkt och snygg Scania 770S 8x4*4. Vi har följt med under en arbetsdag.
Av Bengt Gustafsson (text & foto)
TEMA SKOG
Det är tidig morgon, mörkt och allmänt småruggigt. Trots en väderprognos som lovat uppehåll får vindrutetorkarna jobba av och till i Glenn Johnssons Scania 770S Highline.
Nåväl, vi bor i Sverige och det är en mild och blöt vinter här på Västkusten. Bilen och Eksjövagnen är nyss lastade med stamvedsflis från Glenns upplag, en kort bit från hans garage i Kungsbacka.
– Det ska till Mölndal, säger Glenn medan han noga håller koll på vad medtrafikanterna tar sig för på E6:an norrut.
Framme vid Mölndals Energis anläggning Riskullaverket är det invägning och provtagning. Glenn byter några ord med personalen och det märks att han har varit här förr. Stämningen är lugn och gemytlig.
– Ja, man blir som ett team. Detta är den fjärde flishuggen jag har. Det började år 2009 med en Scania R620, sedan en Volvo FH16 750, en Scania R730 och så den nuvarande bilen.
– Innan jag startade eget 2006 arbetade jag hos min pappa, Leif ”Blondie” Johnsson, i åtta år. Sedan köpte jag en Scania 144, en vanlig godsbil och ett släp, och efter det blev det flishugg, berättar Glenn innan han kör in i en av de stora hallarna för att tippa.
Det är ett av många moment som kräver full koncentration, dels förstås genom tippningen ner i fickan, dels då portöppningarna inte är så höga att de klarar uppfällda sidor eller vinklade skäppor. Det gäller alltså att titta noga i speglarna, tänka sig för och ta det varligt.
Samma sak gäller i högsta grad vid nästa uppdrag utanför Härryda. Grusvägen in mot lastningsstället är både smal, slingrig och mjuk, i synnerhet ute i kanterna, och ekipaget tar sin plats. Som medåkare är det bara att luta sig tillbaka för det råder ingen tvekan om att Glenn är en skicklig chaufför och snart har han parkerat jämte grothögen.
Det har börjat ljusna så smått och slutat regna när han kliver upp i kranhytten från finska NTcab för att strax sätta igång kranen, en Mesera 71F.
– Det är egentligen en skotarkran. Den är rejäl och har utvändiga slangar så man kan byta dem själv om de går sönder. Jag har alltid med mig nya hydraulslangar av olika slag så jag inte blir stående mitt ute i skogen. Det finns också många andra reservdelar plus verkty
