Erik Engströms Åkeri i Gunnarsbyn, cirka fyra mil norr om Boden, kör så här års timmer i väglöst land, över isar och myrar. Kylan och tjälen bidrar till att göra de provisoriska sträckorna tillräckligt hårda och farbara.
Av Joakim Nordlund (text & foto)
När Marcus Lund svänger av från Renoträskvägen och in på den lilla skogsvägen sänks farten. Om några minuter är han ute på den vinterväg som går över en av många myrar i området.
Han befinner sig nu långt ute till skogs, cirka nio mil nordost om Luleå i Norrbotten.
Här har man låtit göra en väg som går över myrmarken och där kylan och tjälen bidrar till att göra vägen hård och farbar.
– Det är ofta som vi kör längs sådana här myrvägar. Det är det enda sättet att komma åt det här virket. Men det gäller att ha ögonen med sig när man kör, säger Marcus samtidigt som han har full fokus på den kritvita vägen.
Bilen är en Scania R650 6x4 från 2021 med femaxligt släp. Ekipaget är byggt för 70 ton. Marcus delar bilen med Robin Lundberg. De två blev kompisar redan under gymnasietiden och arbetar idag tätt ihop.
Man hör hur motorn växlas ner och farten sänks när timmerbilen glider över några hål i den provisoriska vägen. Det gungar till i bilen när ett av potthålen i svallisen visar sig vara djupare än vad Marcus anat.
– När hålen är fyllda med vatten så ser man inte hur djupa de är. Men huvudsaken är att man tar det försiktigt. Nu gäller det att försöka minnas platsen bara, så jag inte åker i samma hål på vägen ut med fullt lass, säger han på sitt lugna sätt.
Förhållandena ställer krav på både chaufförer och bilar eftersom det handlar om terrängkörning.
– Det gäller som sagt att tänka sig för och vara försiktig, vara rädd om grejerna. Det här sliter så klart mycket mer på bilen jämfört med att köra på slät asfalt.
Myren öppnar upp sig och solen lyser på den vita snön. Några minuter senare kan man se de stora timmervältorna och på håll en annan av åkeriets bilar som redan är i färd med att lasta.
– Det där är Lars, Eriks kusin, som snart lastat färdig, berättar Marcus.
Snart är det Marcus tur vid avlägget. Han ska lasta björkmassa som sedan ska köras ner till ett av pappersbruken utanför Piteå.
När han får frågan om hur det känns att sitta bakom ratten på just den här bilen ler han.
– Lite som en dröm. Jag och R
