På spaning efter filip araben

Vågorna kluckade mot relingen. Inte vänligt, men vagt hotfullt. En påminnelse om att om båten kantrade skulle vattnet svälja dem i ett svart, kallt nafs. Dimman klibbade fuktig mot kinderna för att se

Den tilltagande vinden piskade utanför huset och det gamla äppelträdets knotiga grenar slog dovt mot fönsterrutan. Eva satt vid skrivbordet, drog en djup suck, loggade in på sitt Facebookkonto och vän

Harriet Persson var trött. Så in i döden trött. Axlarna värkte, knäna brann. Hon såg sig omkring med grusiga ögon. Noterade att nästan alla på bussen hade hörlurar i öronen. Som om de dinglande trådar

Profeten hade slängkappa, fez, bronsfärgad hy och ett böljande svart skägg som fick dåtidens journalister att doppa sina stålpennor i ett vördnadens bläck: ”En man i sina bästa år, med österlänningens

Långsamma sekunder. Långsamma, långsamma minuter. Han kunde inte förstå att tiden kunde släpa sig fram så plågsamt sakta när han inte ville annat än att den skulle gå. Gå. Springa. Skutta. Åtminstone

Alfred öppnade fönstret och lät den svala morgonluften strömma in i lägenheten. Han var glad att hösten var på väg. Längtan till havet var outhärdlig på sommaren. Under hösten kunde han i alla fall tr