Moped, cykel eller mittemellan?

3 min läsning

Nyligen testade vi elcykeln Yamaha Booster Easy, nu är det dags för tvillingen Booster. Trots nästan identiskt utseende är det ingen cykel utan en klass 1-moped.

TEXT: PER-ERIK SUNDSTRÖM • FOTO: PATRIK LINDGREN

Otroligt fräck design. Tänk om Booster hade varit en konventionell elmoped.

Det är oftast inga optimala förhållanden för tvåhjuliga fordon under vinterhalvåret, men ibland ska man ha tur. Just den här novemberdagen är det torra vägar och barmark.

Jag har fått låna Yamahas nya och tuffa elmoped Booster, som tagen ur en futuristisk cyberpunkfilm. Den är avskalad och rått designad och känns som om den är teleporterad hit från framtiden. Den är en riktig nackvridare som sticker ut i trafikbilden. Folk tittar verkligen på den. Kul för de som gillar uppmärksamhet.

Det speciella med Booster är att motorn drivs av att man trampar, precis som på en elcykel. Det som ser ut som ett gasreglage på styret är i själva verket en steglös växelväljare. När man ”gasar” så ökar man motståndet och därmed farten, precis som när man växlar upp på en cykel.

Däcken är kraftiga och breda och Booster har rejäla 180-millimeters mekaniska skivbromsar fram och bak med suveränt bett.

Batteriet är avtagbart och på 17,5 Ah (630 Wh, 36 V). Det ger en teoretisk räckvidd på som max 110 km om du kör med minimalt med assistans och platsar i flugvikts-klass. I verkligheten kommer du betydligt kortare.

Mitt på styret hittar man en 2,8 tums TFT-skärm i färg. Här kan du se färddata, välja bland fem olika assistansprogram och via appar i mobilen få in bland annat navigering.

EFTERSOM DET är en klass 1-moped som har registeringsskylt och som kräver trafikförsäkring och som minst mopedkort så får man inte köra den på cykelbana. Det är här det börjar skava lite. Att växla och få upp hastigheten är en utmaning i sig och kräver mycket övning för att få fason på. Men även efter det så känner jag mig inte bekväm med att köra den mitt i trafiken. Trots att jag trampar på som en dåre kommer jag sällan upp i över 40 km/h. För det mesta lyckas jag bara få upp den till mellan 25 och 35 km/h och i de hastigheterna känner man sig som en levande bromskloss i trafiken. Det förvärras ytterligare av att man måste sluta trampa för att kunna växla upp snabbt och smidigt. Att vrida på växlingsreglaget samtidigt som man trampar är extremt trögt.

Jag kan heller inte komma ifrån känslan av att de flesta tror att man är ute och cyklar

Denna artikel är publicerad i...