Tittis 50-årskriser: ”ingen förberedde mig på hur det kan vara…”

8 min läsning

Radioprofilen Titti Schultz känner sig i grunden trygg, men så kom livet ikapp kring 50-årsstrecket. Först klimakteriet och sedan dog hennes mamma. Nu pratar Titti om att våga vara svag och möta mörkret, för att kunna uppskatta ljuset igen.

Av Linda Newnham Foto Pontus Lundahl/TT

Titti Schultz vill kalla saker för sina rätta namn: Är man död är man död – man har inte ”gått bort”.

I berättelsen om ett liv, alla liv, finns det ett ofrånkomligt slut – döden.

För oss som är i Titti Schultz ålder, alltså kring 50-strecket, kryper insikten om detta närmare när ens föräldrar och vänners föräldrar går bort. Eller dör, som hon är noga med att påpeka när jag använder det föregående uttrycket.

– Detta undvikande av döden gör mig tokig. En bekant sade till mig att ”jag hörde att din mamma gått bort”, varpå hennes lilla dotter frågade mig ”vart har hon gått?” Tack! Kan vi vara snälla och kalla det för vad det är, säger hon.

Titti Schultz är radioprofilen som ägnat de senaste 29 åren åt att intervjua människor, kända som okända. Nu i aktualitetsprogrammet ”P4 Extra”, med 1,2 miljoner lyssnare per dag. Och något hon har noterat är att många har svårt för att prata om döden, ja, ibland skyr de att ens tänka på den.

– Det handlar inte om att jag vill uppmana folk att oroa sig för döden. Få längtar efter den, men den kommer att komma, så att låtsas att den inte finns är bara att göra sig själv och andra (som kanske behöver få ventilera) en otjänst.

Därför kan hon tänka sig att prata om det här på ett personligt plan. För Tittis mamma gick bort – eller dog – 2019, och hennes pappa var allvarligt sjuk i somras. Så ämnet åldrande föräldrar ligger henne nära hjärtat.

Vi möts på ett kafé på Söder i Stockholm. Titti laddar upp med såväl en kanelbulle som en bakelse.

Det kan behövas, för att hon vill prata om detta, ”kanske kan det hjälpa någon”, innebär inte att det är lätt. Vi kommer att gå igenom en hög med servetter innan samtalet är slut och jag släpper iväg henne ut i snögloppet igen.

– Egentligen befinner jag mig på en bra plats i livet, jag känner mig trygg, landad och tillfreds. Visst kan jag stressa i vardagen, men jag känner ingen stress över något i livet. Jag har fått uppleva så många roliga saker, säger hon och lägger till:

– Men de senaste åren har också varit tuffa. Jag har ett par nära

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar