Näringsfysiologen Kristina Andersson har coachat massor av kvinnor att tappa kilon. Numera uppmanar hon klienterna att slänga vågen och fokusera på aptiten och ätbeteendet i stället. Servera lite tråkigare mat – då kommer viktnedgången som en bonus.
Av Lotta Byqvist
Många känner igen Kristina Andersson från tv-produktionen ”Biggest loser” där hon i flera säsonger fungerade som kostexpert. Andra har köpt hennes kokböcker, lyssnat på hennes föreläsningar eller gått hennes onlineutbildningar i näringslära. Kort sagt, Kristina Andersson är en auktoritet inom kost och hälsa. Och viktnedgång.
Ändå vill hon inte längre sätta vikten i centrum.
– Vi har kört vilse med allt viktsnack, säger hon. Det är så stort fokus på vikten och individen, som att en person är ”duktig” när hon avstår från att äta sig mätt. Vi behöver göra ett omtag på detta och förstå att det inte bara handlar om energi in och energi ut. Om man ska lyckas ändra sin kroppssammansättning måste man förstå drivkrafterna bakom ätandet.
Denna insikt har fått Kristina Andersson att skriva boken ”Hunger: Hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd”. Genom att kombinera vetenskapliga rön om näringslära med beteendevetenskap hoppas hon få folk att förstå att vi lever i ett samhälle där förutsättningarna för att hålla vikten blivit allt sämre. Men hon presenterar också lösningar – och där står aptitregleringen i centrum.
– Jag har jobbat med hälsa och kost i snart 20 år och, rent krasst, sagt samma saker om vad man ska äta och inte äta. Men det räcker inte att bara ge kostråd. Problemet ligger någon annanstans. Drivkrafterna till att vi äter och vad vi äter är oerhört starka. Därför behöver vi förstå dessa drivkrafter och dansa med dem i stället för att kämpa mot dem.
Boken bygger på Kristinas egna erfarenheter från arbetet med klienter kombinerat med forskningsresultat.
– Det har forskats på detta med drivkrafter och aptitreglering i många år, men det är oerhört komplext.
Därför finns det inte bara ett svar eller en förklaring till varför vi äter som vi gör. Jag vill belysa att det finns många olika pusselbitar som påverkar vad vi väljer att stoppa i munnen.
Vilka pusselbitar handlar det om?
– Det handlar om psykologi, beteende, genetik och biologi, som påverkar varandra på olika sätt. Det finns till exempel genetiska
