Frida Boisen vet att all omtanke i världen inte räcker när det slår gnistor om relationen till sin tonårsdotter. Dottern Tilda vill å andra sidan ge andra hopp om att det går att må bättre. Tillsammans har mor och dotter skrivit en bok om psykisk ohälsa i familjen och om hur allt började vända när Tilda hamnade på akuten.
Av Linda Newnham Foto Peter Knutson
Det börjar med en önskan om att dottern Tilda ska komma hem efter en utekväll på stan. När hon kliver innanför dörren ser föräldrarna direkt att tjejen svajar. Mamma Frida, som tidigare fått en bild av en bekant där Tilda sitter i fönstret och tjuvröker, tänker att hon måste prata med dottern direkt. Fyllan kan de diskutera i morgon, men fönsterrökningen kan inte vänta, det är inget alternativ för en rejält berusad tjej.
Men när Frida säger ”gumman, vi måste prata om en sak” ilsknar dottern till och går mot sitt rum. Frida följer efter, men får höra att ”Vad fan är det du inte fattar? UT!”
Dottern blir rasande och börjar puttas, och Fridas lugn tycks snarast elda på ilskan. Pappa Lars kommer för att försöka coola ner situationen, varpå dottern vrålar ännu högre, ”UT ur mitt rum!”
Mitt i kaoset som uppstår säger lillebror Arvid att ”Mamma, jag ringer 112”, varpå Frida svarar att det inte behövs. De är ändå två vuxna i rummet, de fixar det här. Då säger Arvid: ”Mamma, hon hoppar!” Lars skriker till, samtidigt som han kastar sig mot fönstret och får tag i dotterns ben.
– Hade Lars inte reagerat så snabbt kanske Tilda inte hade levt idag, säger Frida.
– Jag hade egentligen haft en ganska bra dag, men när det blev kaos och alla stod där kände jag mig trängd, säger Tilda. Jag fick panik, måste ut därifrån, och fönstret var lättaste vägen. Min intention var egentligen inte att ta livet av mig.
Vi ses hemma i familjen Boisen-Johanssons kök. Tilda serverar kaffe med havremjölk, samtidigt som hon själv greppar tag i en Monster-energidryck. Familjen bor i en stor våning på Kungsholmen i Stockholm, med vackra, knarrande trägolv. Det står fullt av nya och vissna blommor överallt, för här har man nyligen firat dottern Tildas student.
– Jag har gråtit extremt mycket den här veckan, av glädje och tacksamhet. Det var ingen självklarhet att hon skulle ta studenten. Att vi ens skulle få ha vår dotter här, säger Frida och pillar på Tildas röda hår.
Frida Boisen är journalist och författare till böcker s
