Gunilla Bergsten är socionom och leg psykoterapeut och chef för Bris stöd online (telefon, chatt och mejl). Hon har mycket lång erfarenhet av behandlingsverksamhet för ungdomar och har bland annat arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Ta chansen att fråga Gunilla om det är något du undrar över om just din tonåring. Självklart är du anonym i tidningen!
VILL DU STÄLLA EN FRÅGA TILL GUNILLA?
Mejla din fråga till red@tara.se och skriv Bris i ämnesraden.
Dottern ger bort allt
Gunilla, kan du förklara min dotters beteende? Hon får nästan allt hon pekar på. Jag och mitt ex jobbar nästan ihjäl oss och sparar pengar så hon ska få allt som kompisarna får. Det sjuka är att om någon kompis berömmer dotterns kläder eller dyra klocka, säger hon: ”Du kan få den!”
Och kompisen blir så klart jätteglad, tackar och tar emot. Det är inte okej! Jag blir skitförbannad men hon tycker bara att jag är snål och självisk.
Paul
Ni måste förändra ert beteende
Gunilla svarar: Med risk för att jag grundar mitt svar på lite väl tunn information skulle jag vilja påstå att hon gör så som hon har blivit lärd. Om hon får allt hon pekar på är det förstås svårt att sätta värde på det. Det är ju snarare du som sätter ett högt värde på hennes saker eftersom du vet vad de har kostat, i både arbetsinsats och pengar.
Det finns också en annan aspekt att fundera över – tänker hon att hon måste ”köpa” sina vänner för att vara en bra kompis? Börja med att förändra ert eget beteende. Minska på gåvorna, ibland kan det vara bra att få längta lite efter något och känna att det är utvalt till just mig. Fundera också på om det är hållbart för er vuxna att ”nästan jobba ihjäl er” för saker som jag uppfattar som en form av lyxkonsumtion?
Till sist – beroende på flickans ålder – fundera över om ni ska be att få tillbaka vissa saker ni har gett henne. Det blir märkligt om barn ger bort dyra märkesklockor till varandra utan föräldrarnas inblandning. Det är inte konstigt eller snålt att problematisera kring det.
Min son lever i misär
Hej Gunilla, jag är så trött på att leva i en svinstia. Mina små barn stökar till en del, men det är ju naturligt. Problemet är min 15-åring. Hans rum är så inpyrt och snuskigt att jag vägrar gå in där. Gamla mattallrikar, smutstvätt, colaflaskor, sprejfärgburkar och skrotdelar till moppen – det är vidrigt!
Det konstiga är att han är supernoga med sitt utseende, kan duscha i timmar och fixar med håret. Hur hänger det ihop?
Sara
Dra gränsen vid matrester
Gunilla svarar: Det är toppe
