Crashdïet

3 min läsning

JANNE MATTSSON

Crashdïet består av basisten Peter London, gitarristen Martin Sweet, sångaren John Elliot och trummisen Michael Sweet.
FOTO THERESE BILLING

Den 20 februari gick ni ut med nyheten ”Crashdïet har en ny sångare” på era sociala medier. Den som sammanfattade situationen bäst var Australiens motsvarighet till radioankaret Eddie Trunk, Andrew McNeice: ”FFS, not again!”

– Jaaa, vad ska jag säga, säger gitarristen Martin Sweet under en utandning. Ska vi lägga ned bandet bara för att en person vill stanna hemma?

Så det är det allting beror på, att Gabriel Keyes i september bestämde sig för att han behövde en paus från turnerandet?

– Precis, han fick nog en liten kris efter sommarspelningarna. Det känns som att det gick väldigt fort från att boka gig till att han sa att han inte längre pallade med och behövde ta en paus från allting. Sedan gick det ett par månader till där han, vad han själv säger, gick i terapi innan han till slut ringde och sa att han var klar. Han ville inte mer och var färdig med Crashdïet. Vi själva vet inte så mycket mer än det. Alla kan spekulera men han sa att det inte var någonting personligt. Det gamla ”det är inte du, det är jag”-köret.

Och det tar man ju åt sig av.

– Ja… Jag blev asupprörd för det var som att bli dumpad, haha! Sådant blir man inte glad av. Eftersom vi hade gig bokade började jag se över situationen. Det är sådan jag är, en lagspelare som är trogen mot det jag gör. Jag vill inte ställa in. Hade vi behövt ställa in vad som redan varit framflyttat en gång tror jag att luften hade gått ur Crashdïet en gång för alla. Jag och basisten Peter London har haft daglig kontakt medan han haft sin paus från bandet och när ”Gabbe” bad om sin paus hade Peter i sin tur peppat upp sig för att komma tillbaka. För att kunna göra det vi har bokat funderade jag på hur vi skulle kunna lösa sångarbiten och det enda namnet jag hade i huvudet var John Elliot (Confess). Han kändes som helt rätt röst och person för oss.

Nappade John direkt på medlemskapet?

– Det tog bra lång tid för honom att svara, vilket i sin tur stressade upp mig. Jag hade ingen plan b och när han tog sådan tid på sig trodde jag att han skulle tacka nej. När han väl svarade var det däremot tvärtom, han var sugen på att repa och testa hur det skulle kännas. Nu har vi repat tillsammans sedan i julas och genomfört premiärgiget bara för ett par dagar sedan och det känns fortfarande bra. John

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar