MARTIN CARLSSON CHEFREDAKTÖR
DET FINNS EN ANLEDNING till att vi så ofta och på ett närmast barnsligt sätt vrålar ”ÄKTA autograf” när vi marknadsför prylar som har signerats av musiker. Även om det inte verkar vara lika vanligt förekommande som förr är det inte helt osannolikt att en autograf faktiskt kan betyda att det är en förtryckt autograf.
Trots att vi närmast övertydligt skriver ÄKTA autograf kan vi fortfarande mötas av misstro. Senast häromveckan fick jag intyga att Bruce Dickinson faktiskt har signerat det A4-foto som medföljer när man beställer hans kommande album ”The Mandrake project” av Sweden Rock Magazine. Han som ifrågasatte detta menade att det är en bild som vi fått signerad och sedan kört i en kopiator ”för om 20 000 beställer den så är det omöjligt att den är äkta”.
Det sista håller jag med om. Bruce Dickinson skulle knappast signera 20 000 foton. Men å andra sidan skulle han i dessa streamingtider heller aldrig sälja 20 000 exemplar av ett album i Sverige. Låt mig berätta hur just denna signering gick till.
JAG ANLÄNDER till fotobutiken i Stockholm vid 13.30-tiden den 5 december för att snabbt hämta fotona på Bruce och sedan snabbt åka vidare till Lydmar Hotel där jag ska träffa sångaren, som precis har anlänt från Paris där han bor. Framkallningsmaskinen har dock råkat ut för ett haveri och det slutar med att jag får vänta länge, länge i butiken medan de sista fotona framkallas.
Svettigt värre, jag får ju bara inte bli sen till denna superviktiga intervju. Medan jag otåligt väntar plockar ägaren upp några foton ur papperskorgen med annan färg och ränder som har uppstått under haveriet. Feltryckta foton är coolt, tänker jag, och tar med dem för att få dem personligt signerade. Jag vill ju inte norpa något av de 400 korrekt framkallade foton som till sist är klara.
PLING! BRUCE kliver ur hissen och vi hälsar snabbt på varandra. Snabbt är nyckelordet, för Bruce är lite sen och jag är angelägen om att få ut så mycket som möjligt av intervjutiden.
– Oh my God! utbrister Bruce när han ser 15-20 foton på bordet och ett par silverpennor.
– Vet ni vad? Det tar en evighet för silverfärg att torka, säger han skeptiskt.
Som tur är gör det inte det då det är märkpennor med snabbtorkande silverfärg och lättad sätter han genast i gång.
Du är snabb!
– Hehe, kluckar Bruce och signerar ett nytt foto var tredje, fjärde sekund.
