Innan all musik blev tillgänglig för stöld på nätet var man tvungen att välja sina inköp noga. När jag började köpa skivor kostade en platta hela månadspengen eller mer. Dessutom ville man ha serietidningar, godis och annat. Jag hade nog råd med fyra-fem lp-skivor om året. Sedan kanske jag fick ett par-tre till vid jul eller när jag fyllde år. Det här gjorde att jag planerade mina inköp tillsammans med kompisar som var i samma ekonomiska sits.
I september 1984 släppte både Iron Maiden och Kiss nytt. ”Powerslave” och ”Animalize” var två skivor som man inte kunde hoppa över. Budgeten räckte bara till en av dem. Lösningen var att polaren fick köpa den ena och jag den andra. Sedan spelade man in skivorna på kassett och bytte med varandra. Detta kunde föregås av ganska hätska diskussioner. Vem var mest berättigad att få köpa ”Powerslave”? Som naturligtvis var häftigare och därmed bättre än en ny skiva med osminkade Kiss. Jag vann den gången och fick ställa in Iron Maiden-plattan i min skivback som dittills innehållit en Smurfarna-platta, Noice och ”Tintin i Tibet”.
Att själv välja att köpa en skiva som redan fanns i kompiskretsen sågs inte på med blida ögon. Man kunde tycka att det var upp till var och en att välja vilken skiva som var värd att skippa en månads lördagsgodis för men så var det icke. Genom att köpa en skiva som redan ägdes av kollektivet förvägrade jag ju min kompis lördagsgodis eftersom han då var tvungen att lägga godispengarna på den skiva jag enligt regelboken borde ha köpt. Om jag köpte ”Powerslave” förväntade jag mig samtidigt en avspelad ”Animalize”. Alla var tvungna att offra sig. Om jag inte fick snask på helgen skulle inte heller min polare få det.
Kiss-plattan var inget vidare. Polaren tröttnade på sin lp-skiva och jag fick snart ta över den för ett fördelaktigt pris. Det kändes lyxigt eftersom jag hade den på kassett. Jag hade nu två hårdrocksskivor i min samling. Jag tillverkade hemmagjorda fack till skivbacken. En kartongbit där det stod Kiss högst upp och en där det stod Iron Maiden. Facken signalerade till mig att jag var tvungen att göra stora uppoffringar om jag ville att det skulle fyllas på med skivor. Än idag jagar jag skivor för att komplettera facken i min samling. Dessa två plattor skulle såklart lyssnas på lika mycket oavsett den uppenbara skillnaden i kvalitet. Jag lärde mig snart att gilla Kissskivan också. Man brukar säga att man behöver smaka or
